Extrabetraktelse om en tronstrid

Förre TV4-chefen Jan Scherman skrev i Aftonbladet för några dagar sedan under rubriken ”Medietaggarna utåt – om en bransch som vägrar erkänna sina brister”. Artikeln handlar om Jens B Nordströms bok ”Tronstriden”, som i sin tur handlar om den s.k. SCA-affären åren 2014–15 och om Svenska Dagbladets och Dagens Industris förhållningssätt till fakta och kritik.

Artikeln fick mig att beställa boken och nu har jag läst den. Jag måste avreagera mig och ställa några frågor.

Med början i november skrev SvD och så småningom även DI (och andra) en rad artiklar om de dåvarande topparna i SCA och Industrivärden Sverker Martin-Löf, Anders Nyrén och Jan Johansson. Artiklarna handlade bl.a. om

– lyxig jaktrepresentation på SCA:s anläggning Henvålen i Härjedalen

– anläggningen som en stor osäker investering, då byggnaderna stod på ofri grund

– inflygning av internationella kändiskockar till tillställningarna

– sprittransporter med helikopter till jägarna på fjället

– särskild flygtransport av en kvarglömd direktörsplånbok

– rikligt med privatresor med företagets jetplan, även för fruar

­– falska fakturor för att dölja att anhöriga varit med på flygresor

– hemliga mikrofoner som Nyrén låtit installera i styrelserummet.

Svenska Dagbladets reportrar Andreas Cervenka och Torbjörn Isacson fick både Guldspaden och Stora journalistpriset för avslöjandena.

Det var bara det att Jens B. Nordström upptäckte

– att jaktrepresentationen i Henvålen var ganska ordinär

– att byggnaderna inte alls stod på ofri grund

– att påståendet om influgna kändiskockar var falskt

­– att påståendet om helikoptertransporter av sprit också var falskt

– att den mycket omtalade plånbokstransporten inte hade ägt rum

– att det inte hade skett några privata flygresor, bara arbetsresor

– att det inte förekom några falska fakturor om deltagare vid flygresor

– och att även de hemliga mikrofonerna var ett påhitt.

Uppenbarligen hade man förlitat sig på anonyma källor som inte var så noga med sanningen.

Efteråt försökte Nordström få SvD resp. DI att rätta de felaktiga uppgifterna. SvD ändrade så småningom uppgiften om att byggnaderna i Henvålen skulle stå på ofri grund, men i övrigt har kritiken i boken bemötts med mer eller mindre fantasifulla förklaringar och inga rättelser.

Tidningarna gör ofta ett mycket viktigt grävarbete. Men vad är det egentligen för fel med att kolla sina källor och vara hederlig?

Vad är det för fel med att erkänna sina brister?

Borde det inte finnas någon påföljd för den som lurar till sig priser med hjälp av grovt felaktiga uppgifter?

Tack Jens B Nordström för en viktig och spännande bok!