Söndagsbetraktelse nr 343

Enligt traditionen ägnar jag den sista betraktelsen för 2021 åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2021”?

Från omvärlden minns vi bl.a. kravallerna i Washington efter Trumps valförlust med in-tressant oavslutat rättsligt efterspel, den pågående rättsprocessen i England mot Julian Assange med anledning av USA:s begäran om utlämning, Europadomstolens dom om att tiggeri – något förenklat – är att se som en mänsklig rättighet för personer som saknar andra ekonomiska möjligheter och den fällande domen mot Derek Chauvin, polisen som dödade George Floyd genom att under 8 minuter trycka sitt knä mot hans nacke.

Så här ser min lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige ut. Som vanligt gör jag en enkel egen kommentar i slutet av varje punkt.

1. Liksom förra året har Covid-19 satt spår på många samhällsområden, så även det rätts-liga. En pandemilag har trätt i kraft och olika sorters restriktioner har införts, ändrats, upphävts och återkommit i en strid ström. Coronakommissionen riktade skarp kritik mot regeringen och flera myndigheter. Krav på vaccinationspass har väckt starka känslor men accepterats av de allra flesta. Vid årsskiftet ser vi nya åtstramningar som en följd av ökad smittspridning. – Regeringen och myndigheterna har lärt sig av misstagen, deras arbete nu inger förtroende.

2. Tre advokater uteslöts ur Advokatsamfundet av Högsta domstolen. En av dem hade vid två tillfällen brutit mot god advokatsed genom att handla i strid med restriktioner som hade meddelats hans klienter i samband med häktning. En annan hade vid flera tillfällen förmedlat meddelanden till och från en klient som suttit häktad med restriktioner. En tredje uteslöts på grund av att han åsidosatt sin s.k. omsorgsplikt mot klientens motpart i samband med överlåtelse av klientens verksamhet. – Det största problemet med advokater i dag tycks vara att några av dem låter sig bli alltför nära knutna till kriminella nätverk.

3. Daniel Kinberg, Östersunds fotbollsklubbs f.d. ordförande, frikändes i hovrätten efter att ha dömts till fängelse i tingsrätten. – Osäkra och blandade känslor. Men själv minns jag gärna att Östersund spelade väldigt schysst och fin fotboll under Graham Potter.

4. Efter över två år har målet mot Cissi Wallin angående förtal av Fredrik Virtanen för våldtäkt ännu inte avgjorts i hovrätten. Och under tiden har JK inlett förundersökning för ”samma” förtal med anledning av Cissi Wallins bok Allt som var mitt. – Cissi Wallins och andra extremfeministers syn på falska angivelser är upprörande (se Anders Holmbergs intervju i ”30 minuter”), men om hon kan visa skälig grund för anklagelsen om våldtäkt bör hon frias.

5. En man som led av obotlig lungcancer med prognosen fem procents chans att överleva i fem år fick sitt fängelsestraff reducerat på grund av sjukdomen av Högsta domstolen. Han dömdes för narkotikabrott till fängelse i ett år i stället för ett år och åtta månader. – Bra att straffet reducerades, men kanske kunde det ha satts ännu mer humant.

6. Visning på en webbplats av en film från ett terrordåd i Nya Zeeland bedömdes av Högsta domstolen ha skett inom ramen för nyhetsförmedling. Intresset av nyhetsförmedlingen gjorde det vid en sammantagen bedömning försvarligt att visa filmen, som annars utgjorde s.k. olaga våldsskildring. Den ansvarige friades alltså. – Rätt dömt i yttrandefrihetens intresse.

7. Peter Lundgren (SD) fälldes i hovrätten för sexuellt ofredande efter att ha frikänts i tingsrätten. Det skedde trots att kvinnan inte ville medverka till åtalet. – När det gäller relativt lindriga brott som detta bör enligt min mening kvinnan få bestämma om det ska lagföras.

8. Sedan Palmeutredningen lagts ned 2020 kom under 2021 flera propåer om att den borde återupptas, bl.a. efter ett avslöjande i SvD om ett brev med två möjligen passande revolverpatroner där polisen inte hittade brevskrivaren men där denne spårades upp av tidningen. Palmeåklagaren Krister Petersson har hittills varit kallsinnig till kraven på återupptagande av utredningen. – Jag stödjer Krister Petersson än så länge, men om det kommer fram nya viktiga spår som inte kan avfärdas bör utredningen öppnas.

9. Svenskarna Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali sitter fortfarande i fängelse i Eritrea, Kina respektive Iran. – Djupt upprörande, liksom förstås många fall som rör andra än svenskar. Kraven från de demokratiska staterna på frihet för journalister och andra sanningssägare får inte tystna.

10. Förorts- och gängkriminaliteten fortsätter att plåga oss och regeringen arbetar med ett 34-punktsprogram. (Se p. 11 för en av åtgärderna.) – Insatser behövs från alla håll: skola, socialtjänst, polis, frivilligorganisationer och enskilda.

11. Riksdagen har beslutat att ta bort den s.k. ungdomsrabatten för personer i åldern 18–20 år vid allvarlig brottslighet. Unga myndiga som begår grova brott kommer därmed att dömas till längre fängelsestraff. – Enligt min uppfattning fäster lagstiftaren alltför stort hopp till strängare straff. Man borde satsa mycket mer på andra åtgärder. Samtidigt har jag förståelse för att längre straff också används.

12. Genom en tillfällig lag fick Cementa möjlighet att i avvaktan på ny tillståndsprövning fortsätta kalkbrytningen på Gotland. Det skedde trots att Lagrådet avstyrkte lagförslaget. Den tillfälliga lagen upphör att gälla vid årsskiftet. – Jag tycker att regeringen gjorde rätt trots att Lagrådet ansåg förslaget strida mot grundlagen (se min söndagsbetraktelse nr 330).

13. I det s.k. Allra-målet dömde hovrätten de personer som lett premiepensionsbolaget till långa fängelsestraff (fyra till sex år) sedan de först friats i tingsrätten. Åtalet byggde i huvudsak på att bolaget hade köpt värdepapper för pensionsmedel till ett alldeles för högt pris och att överpriset delvis användes så att de åtalade kunde tillgodogöra sig över 100 miljoner kronor. – Eftersom HD ännu inte har avgjort om målet ska tas upp till prövning där, avstår jag från att säga vad jag tycker om underrätternas domar. – Den 28 december beslutade HD att inte bevilja prövningstillstånd, så då kan jag säga det: Läser man domarna får man den bestämda uppfattningen att det är hovrätten som har dömt rätt. Beslutet att inte ge pt är utan tvivel riktigt.

14. Röster höjs åter för att få bort nämndemännen efter en ny uppmärksammad s.k. nämndemannadom i Solna tingsrätt med uttalanden som inte hör hemma i en dom. – Jag anser att nämndemännen bör vara kvar, de fungerar nästan alltid bra och utgör en garanti för ett i huvudsak sunt rättssystem där inte alla juristdomares omdöme är att lita på. Möjligen bör nämndemännen tas bort i hovrätten, där målen bedöms av fler jurister än en.

15. Nya regler har införts angående processer om vårdnad och umgänge med barn. I fortsättningen krävs det som huvudregel att föräldrar har deltagit i s.k. informationssamtal hos socialnämnden innan de framställer ett tvistigt yrkande i domstol om vårdnad eller umgänge. Socialnämnden ska också i ett sådant förfarande få prata med barnen utan vårdnadshavarnas medgivande och utan att de är närvarande. – Det är bra att man strävar efter att föräldrarna ska komma överens i stället för att tvista i domstol. Men det är viktigt att socialnämnderna inte är partiska, vilket de inte sällan har en tendens att vara.

16. En fastighet där det bor barn får inte utmätas för ägarens skulder om det inte är ”försvarligt”. Enligt Högsta domstolen ska man väga barnens eget intresse av skydd för sin hemmiljö mot intresset av att fastighetens ekonomiska värde kan utnyttjas för att fordringsägarna ska få betalt. I det aktuella fallet – sex barn bodde i huset och överskottet vid en utmätning skulle bli bara ca 85 000 kr – vägde skyddet för barnen tyngst. – Ett klart rimligt avgörande.

17. Jag förlorade mitt mål i Stockholms tingsrätt om skadestånd av staten för fel av åklagaren när jag anhölls och häktades efter en påhittad våldtäkt för ett år sedan. – Jag är överraskad över den låga kvalitén i det svenska rättsväsendet i mitt fall.

18. Debatten om frivillig dödshjälp (läkarassisterat döende) har äntligen börjat engagera våra politiker. – Hoppas att det under år 2022 tillsätts en utredning om rätten att få hjälp att dö.

19. Ett särskilt barnfridsbrott infördes under året. Det är numera straffbart att låta barn bli vittne till våld i en nära relation. Straffbestämmelsen har blivit en succé i den meningen att den redan har tillämpats åtskilliga gånger. – Detta är en bra lagändring även om den delvis är ett uttryck för lagstiftarens numera överdrivna vilja att göra det som är populärt.

20. Det har införts nya häktningsregler. Den viktigaste är att det nu gäller en längsta tid för häktning. Den misstänkte får som utgångspunkt vara häktad i längst nio månader innan åtal väcks. För misstänkta under 18 år är tiden tre månader. Om åklagaren kan visa synnerliga skäl får domstolen besluta att tidsgränsen får överskridas. – Det var på tiden att Sverige satte upp en tidsgräns. Vi har kritiserats i många år av flera internationella organ för våra långa häktningstider.

Gott Nytt Rättsår 2022!