Extrabetraktelse om ett överklagande
Nu har jag överklagat hovrättens dom i mitt mål mot staten (jfr min Extrabetraktelse den 1 mars). Jag tror inte att det blir prövningstillstånd, men det är inte någon tvekan om att det i och för sig finns flera intressanta och viktiga frågor att pröva för HD.
I mitt överklagande (som jag bifogar här för den som är intresserad: Överklagande av dom i mål T 135-22) nämner jag dessa frågor:
1. I vad mån måste åklagare och polis kontrollera trovärdigheten hos den som anmäler ett allvarligt brott? Utgör det hinder som möjligen finns att kontrollera målsägandens förekomst i liknande ärenden ett tillräckligt gott skäl att underlåta en sådan kontroll?
2. Hur har åklagaren att beakta riskerna för falska anmälningar enligt bl.a. Brå:s statistik resp. motsättningar och inkonsekvenser i den berättelse som en brottsanmälare lämnar?
3. I vad mån bör frihetsberövande ske om det står klart att den som anmält brottet kan ha försökt manipulera bevisningen.
4. Utgör det ett fel av åklagaren att före ett beslut om frihetsberövande inte känna till ett bevis som tagits fram i utredningen och som starkt talar för att anmälaren ljuger?
5. Är kravet på sannolika skäl för anhållande och häktning uppfyllt vid bevisövervikt (mer än 50 % sannolikt), eller fordras det mer eller mindre än så?
6. Vilken betydelse har den s.k. ursprungssannolikheten vid bevisvärdering i ett konkret fall.
7. Får åklagaren vid en häktningsförhandling åberopa svar som lämnats av den misstänkte under inflytande av frågor som varit sakligt felaktiga och vilseledande?
8. Hur ska bevisbördan fördelas i ett mål om skadestånd när käranden påstår att åklagaren vid en häktningsförhandling har underlåtit att nämna en omständighet som tydligt talade för att den misstänkte var oskyldig?
Detta mål mot staten har faktiskt gjort mig en del gott, trots att domstolarna har visat sig från sin sämsta sida. Jag blir av någon anledning på väldigt gott humör när jag ägnar mig åt det.