Nyårsbetraktelse om Quickärendet 2025-26
[Notering angående det som följer nedan: Här finns en länk till en pdf-fil med nedanstående text i mer korrekt form: Nyårsbetraktelse 2025-26. I texten nedan länkas till tre dokument. Dessa länkar finns inte i pdf-filen, varför länkarna i nedanstående text måste användas om man vill läsa.]
Nyårsbetraktelse om Quickärendet 2025–26
- 21 betraktelser
Det här är min tjugoförsta Quickbetraktelse. Och jag ska denna gång nöja mig med fyra korta avsnitt.
Jag vill bara först upprepa varför jag fortsätter skriva Quickbetraktelser. Det gör jag
a) för att regelbundet påminna om villfarelsen att det skulle ha skett en rättsskandal när Thomas Quick dömdes sex gånger för åtta mord,
b) för att notera sådant som har hänt angående Quickärendet sedan sist,
c) för att alla ska veta vad som var känt, vilka som sa vad och vilka som teg; ingenting ska kunna gömmas undan för framtidens journalister och forskare,
d) för att fortsätta reflektera kring det inträffade, dels debatten och villfarelsen, dels morden, utredningarna och bevisningen,
e) och för att ge upprättelse åt de personer som har beskyllts för mycket allvarliga fel fastän de gjorde allt väsentligen rätt och mycket bra.
Alla de 21 betraktelserna hittills finns samlade i ett dokument som återfinns här: De tjugoen första nyårs- och halvårsbetraktelserna 2016-26 En innehållsförteckning till det dokumentet finns allra sist i den här betraktelsen liksom (i snyggare skick) i det dokumentet.
- Hänt sedan sist
Inte mycket har hänt med koppling till Quick sedan halvårsskiftet och min senaste betraktelse i ämnet. Men tre saker kan nämnas.
Kjell Asplund i Forskning & Framsteg
I tidskriften Forskning & Framsteg skrev läkaren och f.d. generaldirektören vid Socialstyrelsen Kjell Asplund en artikel om Quick i början av oktober. Rubriken är ”En seriemördare av sin tid”, och Asplunds huvudsakliga budskap är att psykologin, psykiatrin, terapin och debatten var under en sådan utveckling under 1990-talet att det inte var så konstigt att man kunde få för sig att Quicks erkännanden av ett stort antal mord var riktiga. Asplund satt med i den s.k. Bergwallkommissionen och skriver om en ”kulturkrock” i kommissionen:
”Det blev något av en kulturkrock med kommissionens jurister. De var mindre känsliga för tidens strömningar, något jag numera – i ljuset av dagens flyhänta lagändringar – har fått viss respekt för. Merparten av vår rapport kom att ägnas åt att knyta fel i polisutredningar och rättsprocesser till personliga tillkortakommanden hos enskilda poliser, förhörsledare, åklagare, försvarare och domare. Det var svårt att begripa, tyckte jag, att vi inte kunde ifrågasätta mer av grunderna för hur polisutredningar och rättegångar ska bedrivas i Sverige, så att 1990-talets misstag kunde undvikas.”
Debatten i kommissionen handlade alltså till stor del om vems fel det var att man kom att tro på Quicks erkännanden. Var felet huvudsakligen 1) psykiatrins och terapins, eller 2) juristernas? Att det inte 3) var fel över huvud taget föresvävade tydligen inte vare sig juristerna eller övriga. Och ändå var det så det var.
När psykologen Cajsa Lindholm försökte få svara på Asplunds artikel i Forskning & Framsteg var beskedet från chefredaktören bl.a. detta: ”I F&F bevakar vi vetenskapliga spörsmål och det du tar upp handlar ju mer om bevisfrågan kring de mord som kopplats till Bergwall/Quick. Där ser jag inget nytt i det du tar upp och rättsväsendet har gett sitt tydliga svar i frågan.”
Jag bad också själv att få skriva en kommentar till Asplunds artikel men fick samma besked.
Christian Dahlström och Emma Frans i Svenska Dagbladet
Författaren Christian Dahlström skrev i början av november en artikel i Svenska Dagbladet om betydelsen av barndomstrauman och om bortträngda minnen av sådana trauman. Enligt Dahlström är Thomas Quick ett exempel på att svenska domstolar godkände berättelser om bortträngda minnen som bevis för allvarliga övergrepp.
Medicinforskaren Emma Frans skrev i slutet av november en artikel i Svenska Dagbladet med påståendet att fallet Quick är ett exempel på en rättsskandal som hängt ihop med en felaktig tro på bortträngda minnen.
De båda artiklarna anknyter till föreställningen att det var en teori om bortträngda minnen som ledde till sex fällande domar för åtta mord. Att det inte var så kan man lätt se om man läser de sex domarna och förundersökningsprotokollen. Där framgår att det var Quicks kontrollerade uppgifter om olika förhållanden och fakta som ledde till att han dömdes. Utredningsarbetet och rättegångarna inriktades helt på om Quick kunde komma fram med konkreta uppgifter som bara en gärningsman kunde känna till.
Så oavsett vad man har för uppfattning om styrkan i bevisningen mot Quick är kopplingen i artiklarna mellan utfallet i mordmålen och tron på bortträngda minnen direkt vilseledande.
Bergwall har flyttat
Jag råkar veta att Sture Bergwall har flyttat och var han nu bor. Jag skriver detta mest för att människor ganska ofta frågar mig om jag vet var han håller till. Det vet jag alltså, men jag berättar det inte.
- Bevisningens styrka, matematiken utvecklas
Som ”alla” vet har jag gjort beräkningar av värdet av de bevis som fanns mot Thomas Quick. Det har jag gjort med den s.k. Bayes sats, och i mina beräkningar har jag kommit fram till dessa ungefärliga sannolikheter för att Quick är skyldig till morden:
Therese Johannessen: 99,99 %
Johan Asplund: 99,99 %
Charles Zelmanovits: 99,71 %
Yenon Levi: 98,27 %
Gry Storvik: 99,21 %
Trine Jensen: 99,93 %
Janny och Marinus Stegehuis: 99,87 %
Bevisvärdering i brottmål är ett ständigt återkommande debattämne bland jurister. Den matematiska metod som jag har använt när jag har kommit fram till de nyssnämnda siffrorna används inte i domstolarna i dag. Domaren gör i stället en analys av den samlade bevisningen och bedömer utifrån den analysen om det är ”ställt utom rimligt tvivel” att den åtalade är skyldig. Uttrycket ”ställt utom rimligt tvivel” är ett uttryck för en sannolikhet, och ofta säger man att beviskravet motsvarar en sannolikhet på 98 %. Större tvivel om skulden än ca 2 % får alltså inte finnas om man ska kunna fälla den åtalade. Men man pratar inte siffror i domstolarna, utan ställer bara frågan: ”finns det något rimligt tvivel eller inte?”.
Många tycker att bevisvärderingen är alltför osäker och skulle behöva kvalitetssäkras, t.ex. genom att man i besvärliga fall prövar sin slutsats med den matematiska metoden. Jag hör till dem som anser detta och hoppas under våren få en artikel om saken, som jag har skrivit tillsammans med en kollega, publicerad i Svensk Juristtidning. Vi har bl.a. analyserat den matematiska metoden grundligare än jag har kunnat göra tidigare. Så kanske återkommer jag så småningom med nya beräkningar av bevisvärdet.
En kvalitetssäkring av bevisvärderingen skulle många gånger ge betydligt bättre rättssäkerhet än vi har i dag i det svenska brottmålsdömandet. Bevisvärderingen i de mål där Thomas Quick dömdes hade dock inte behövt någon kvalitetssäkring. Beträffande alla de åtta morden är det uppenbart att bevisningen räckte – och räcker – för fällande dom. Sture Bergwall begick alla åtta morden.
- Civilkurage
Den som går igenom bevisningen i målen mot Thomas Quick kan inte komma till någon annan slutsats än att han är skyldig till de åtta mord som han dömdes för. Särskilt för jurister är detta mycket lätt att konstatera.
Jag kan förstå att man kunde låta sig förföras av den berättelse som gick ut på att Quick ljög om morden, bl.a. för att få uppmärksamhet. Det var medialt starka röster som gick i bräschen för denna berättelse och den fick stark draghjälp av dels rättsprocessen, där Bergwall friades från all skuld, och Bergwallkommissionen, som utan prövning utgick från att Bergwall hade dömts oskyldig. Varken de medialt starka rösterna, domstolarna i resningsprocessen eller Bergwallkommissionen bedömde styrkan i den bevisning som hade funnits när Quick dömdes och fortfarande fanns kvar i allt väsentligt fastän Bergwall hade tagit tillbaka sina erkännanden.
Bevisningen är i själva verket ramstark, den tillåter inte någon annan slutsats än att Quick är skyldig till de åtta morden. Här finns all bevisning presenterad för den som vill granska den: PM 251017 med bevisningen i Quickmålen Och här finns de beräkningar jag har gjort av sannolikheten för Quicks skuld: Beräkningar betr samtliga mord 251017
Jag har ställt frågan flera gånger om någon tror att Thomas Quick är oskyldig. Den ende som har svarat ja är journalisten Petter Ljunggren. Det betyder säkert inte att han är ensam, men jag konstaterar att det är mycket tyst om Quick-ärendet, att ingen (med undantag för advokaten Alexander Barkman, se tidigare betraktelser) vill debattera skuldfrågan med mig och att ingen i något sammanhang argumenterar för att han är oskyldig trots bevisningen.
I en extrabetraktelse den 17 oktober påstod jag att det inte finns någon domare i Sverige som vid en granskning av bevisningen kommer fram till något annat än att Bergwall / Quick är skyldig till alla de åtta mord som han dömdes för. Och jag frågade om någon kan hitta någon domare i Sverige som säger att han eller hon vid en granskning av bevisningen kommer fram till något annat än att Bergwall / Quick är skyldig till alla de åtta morden. Jag skrev också att jag i nyårsbetraktelsen skulle redovisa eventuella svar. Och några svar har inte kommit.
Av detta och mycket annat drar jag slutsatsen att de allra flesta som är någorlunda insatta förstår hur det ligger till: Sture Bergwall blev friad fastän han är skyldig. Det var en gigantisk rättsskandal som skedde när han friades utan ordentlig analys eller eftertanke.
Ett mycket omfattande arbete hade utförts för att få seriemördaren fälld för åtta av de mord som han hade begått. Nu förskingrades detta arbete genom ett enormt slarv. Det är pinsamt och förfärligt.
En mogen människa måste kunna erkänna att man har haft – och i många fall gjort – fel i en så viktig sak. Om man inte kan erkänna ett sådant fel, då saknar man enligt min mening civilkurage.
Jag uppmanar dem som vet att de har haft – och i många fall gjort – allvarligt fel i Quickärendet att erkänna det. Visa att ni har så mycket civilkurage.
Innehållsförteckning till sammanställningen av de tjugoen hittillsvarande betraktelserna
[Innehållsförteckningen är bättre i pdf-filen. En länk till sammanställningen finns här: De tjugoen första nyårs- och halvårsbetraktelserna 2016-26 ]
- Inledning sid. 1
Det som hände åren 2008–15 1
Några kommentarer 3
- Jurister, läkare, poliser och psykologer talade osanning 3
Envisas eller inte? 3
Kort bakgrund 4
Mediernas roll – och vissa andras 5
Sannolikhetsberäkningar 7
Den nya tystnaden 8
Att komma ur knipan 8
- Den lilla lögnen 9
Rättsskandalen 10
Sannolikhetsberäkningar, nu med Bayes´ sats 11
Sture Bergwalls bok 12
Varför trakassera Bergwall? 12
En domstolsprövning? 13
Det som är bra 13
- Åren som gått 14
Kevindokumentären, Dan Josefsson och Sven Å. Christianson 14
Sådant som inte har hänt sedan sist 14
Nedlagd skadeståndstalan 14
Sannolikheten för Bergwalls skuld 15
Förvånande oförmåga 16
Söndagsintervjun 17
Dreyfusaffären, skuld och feghet 17
Alla hundar är stora 18
- Vad har hänt sedan sist? 19
Rättsskandalen som villfarelse – hur unik och hur gammal? 20
Vissa inblandade personers insikter och misstankar 22
Något om Bergwallkommissionen till sist 24
- Åren 24
Orsakerna 24
Tillfredsställelsen 25
Rättsskandalen!? 25
Bevisningen 25
Tigandet 27
Justitiekanslern 27
Film 29
Norge 29
Betrakta? 29
PS 30
- Århundradets rättsskandal 30
Argumentera? 31
Cajsa Lindholms bok 31
Seppo Penttinens och Yrsa Stenius bok 31
Christer van der Kwasts bok 32
Det som göms i snö 32
Blir det någon skadeståndstalan från Bergwall? 32
Quickärendet och ett par välrenommerade journalister 33
Att kunna erkänna fel – eller inta en reservståndpunkt 34
- Beviskraft – och att förstå bevis rätt 36
Jurister som hävdar rättsskandalen 38
Stimulansen av en villfarelse 39
Några saker som händer – eller inte händer 40
Hur hade det gått om inte vi i Öjegruppen hade hållit emot? 41
Kommentarer till de avsnitt i Christian Dahlmans bok
Beviskraft som rör Quick 42
- Är individualismen en orsak till att så många trodde på
rättsskandalen? 48
Jurister som tror på rättsskandalen 48
Bayes´ sats, boken Beviskraft och bevisningen mot Thomas Quick 49
Seminariet om Cajsa Lindholms bok 50
Fortfarande har Bergwall inte väckt talan mot staten om skadestånd 50
Något ytterligare om Bergwallkommissionen 51
Vilka personer har gjort mest för att lura svenska folket och
befästa villfarelsen? 51
Kan man säga att det inte var en rättsskandal och samtidigt tro
att Quick inte är skyldig? 52
- Claes Borgström 53
Claes artikel i SvD och debatten efter den 53
Människors syn på saken efter Claes Borgströms ord 55
Varför inte ett förtalsmål? 56
När har Quickärendet vänt? 56
Diskussion med Alexander Barkman om bevisvärdet i Johanmålet 57
Mordet på Olle Högbom 57
- Tio tidigare betraktelser 59
Vad har hänt sedan sist? 59
Tioårsartikeln 59
Helena Nymans syn på saken 62
Den norska serien om mordet på Therese Johannessen 63
Filmen ”Quick” och vad den saknar 63
En sammanställning av bevis för alla åtta morden 63
Promemorian med advokaten Alexander Barkman 63
Är det något särskilt med Sverige som gör oss mottagliga
för villfarelser 64
- Vändningen 66
Och nu då? 67
En analys av vad som hände 68
- Inledning 68
En fransk dokumentärfilm om Quick 69
Den norska serien om mordet på Marianne Rugaas Knutsen 69
En sammanställning av all bevisning med invändningar 69
Hur man värderar vissa bevis – lite om matematikens betydelse 70
Promemorian med advokaten Alexander Barkman 70
Är Quick-villfarelsen ett tecken i tiden? 71
Ansvaret för haveriet 71
En vändning? 71
Att ha och att få rätt 72
- Jan Guillous bok ”Den som dödade helvetets änglar” 73
HG Axbergers bok ”Statsministermordet” 74
Sammanställningar av all bevisning med invändningar och
beräkningar 74
Sannolikheten för att Quick inte begick något av morden 75
Lennart Höglund har fyllt 80 75
Vilka tror i dag på rättsskandalen? 76
Ett av livets glädjeämnen 76
Kalla fall 77
- Inledning77
Dokumentären om Appojauremorden 77
Boken om supersnuten 79
Handlar villfarelsen om den seriösa journalistikens förfall? 81
Vad har villfarelsen gett professionellt? 81
Varför visar sig inte Bergwall i Sverige? 81
Har det vänt? 82
Bayes, AI m.m. 82
- Inledning 83
Granskningsnämndens avgörande beträffande Appojaure-
dokumentären 84
Begick resningsåklagarna tjänstefel? 84
Sannolikhetsberäkningar och traditionella bevisvärderingar 85
Skälen till att villfarelsen inträffade och består – början till
en fördjupad analys 86
Poddar 87
- Inledning 87
Per Asle Rustads bok ”Hvem tok Therese?” 88
Vems är skulden till att en sex gånger dämd seriemördare
blev friad? 89
Bevisvärdering med AI 90
Vilka tror ännu att Sture Bergwall är oskyldig till de åtta morden? 91
Att våga erkänna fel, debattera, forska och publicera 91
Samhällsmoralens utförsbacke 93
- Åren 93
Varför Quickbetraktelser? 93
Debatten om hundsökens bevisvärde 94
Vilka tror i dag att Sture Bergwall är oskyldig till de åtta morden? 94
Debatten på Publicistklubben 2012 95
Fusk i podden ”Spår”? 95
Berättelser från en resa i Sydnorge 96
Alla kommer undan ansvar pga allas intresse av att sanningen döljs 96
- Har det hänt något sedan sist? 97
En påminnelse 97
Kronologi 97
What remains 101
Brittisk podd 102
Det som är bra 102
Alexander Solzjenitsyn 102
- 20 betraktelser102
19 erkända mord 103
Hänt 1: En ny bok är på gång 103
Hänt 2: Quick i ett av de sista programmen ”Veckan” 104
Hänt 3: Sture Bergwall har fyllt 75 år 104
Hänt 4: Sättet att beräkna bevisvärdet har testats 104
Varför avslöjas inte villfarelsen? 105
Får man vara elak? 105
- 21 betraktelser 106
Hänt sedan sist 106
Bevisningens styrka, matematiken utvecklas 107
Civilkurage 108