#metoo, Arbogafallet, Dag Hammarskjöld, Dan Eliasson, Dawit Isaak, Fittjamålet, ICAN, Justitiekanslern, Kaj Linna, Kärnvapen, Kerstin Skarp, Krister Petersson, Macchiariniaffären, Mahr, Mats Qviberg, Polisen, Rättsåret, Riksrevisionen, Samerätt, Samtyckeslag, Sture Bergwall, Tiggeri, Våldtäkt

Söndagsbetraktelse nr 136

av Göran Lambertz
Publicerad söndag 31 december 2017

Årets sista betraktelse ska jag ägna åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände egentligen under ”Rättsåret 2017”?

 

Från omvärlden minns vi bl.a. att samkönade äktenskap ska bli tillåtna i Tyskland, och dessutom i Taiwan som det första asiatiska landet, att den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali dömdes till döden i Iran, att kvinnor nu ska tillåtas köra bil i Saudi-Arabien och att Therese Johaug fick sin avstängning förlängd av idrottens skiljedomstol CAS, så att hon missar OS i Sydkorea.

 

På en lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige år 2017 är det trångt. Jag får t.ex. inte plats med den polisansvarige ministerns avgång, avskedandet av Maria Ågren som generaldirektör och hennes begäran om omprövning i Arbetsdomstolen, turerna kring det s.k. Hovsjömordet eller Högsta domstolens dom mot den man som hade odlat cannabis som han behövde mot svåra smärtor.

 

Så här ser min lista ut:

 

1. Polisen har vid årsskiftet varit en enda myndighet i tre år. Att omorganisationen blev problematisk är ett understatement. Men Dan Eliasson sitter kvar som rikspolischef trots många och hårda angrepp. Och enligt min mening hade det varit alldeles fel att sparka honom.

 

2. Den kanske allra mest uppmärksammade nyhetshändelsen i landet under året, lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm i april, blev kanske en vändpunkt för svensk polis. När såg vi senast en polisbil prydas av ett hav av blommor?

 

3. Eller är det kanske #metoo som har varit allra mest uppmärksammat? Även i rättsväsendet syntes kampanjen, när över 4 000 kvinnliga jurister stämde in i kravet på ett slut på sexuella trakasserier och övergrepp.

 

4. Sverige röstade ja till FN:s nya konvention om förbud mot kärnvapen. Konventionen är årets viktigaste folkrättsliga händelse och ledde till att organisationen International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), med svenskan Beatrice Fihn som generalsekreterare, fick Nobels fredspris. Huruvida Sverige kommer att tillträda konventionen är osäkert. En utredning ska lägga fram ett förslag före den 1 november 2018.

 

5. Åklagaren beslutade att inte väcka åtal mot kirurgen och f.d. KI-forskaren Paolo Macchiarini för vållande till annans död. Något rättsligt efterspel blir det därför sannolikt inte i den s.k. Macchiariniaffären, och enligt min mening är det korrekt.

 

6. Kaj Linna fick resning och friades från ansvar för rånmordet i Kalamark år 2004. Han hade suttit fängslad i 13 år, och Justitiekanslern kommer att tillerkänna honom ett mycket stort skadestånd.

 

7. Ett annat skadeståndsärende blir svårare för JK. Sture Bergwall ansökte under hösten om ersättning för att han varit frihetsberövad i över 20 år, dömd för åtta mord och sedan frikänd. Ett undantag från rätten till skadestånd gäller för den som ”själv uppsåtligen har föranlett” frihetsberövandet. Hur tolkar JK den regeln när det gäller Bergwall?

 

8. Domarnämnden har lämnat sina förslag till nya chefer för landets tre kanske viktigaste domstolar: Justitierådet Anders Eka för Högsta domstolen, domaren i Europadomstolen Helena Jäderblom för Högsta förvaltningsdomstolen och riksåklagaren Anders Perklev för Svea hovrätt. Något av förslagen får nog ses som lite överraskande.

 

9. Dawit Isaak är kvar i fängelse i Eritrea efter mer än femton år. Upprörande.

 

10. Chefsåklagaren Krister Petersson blev ny förundersökningsledare för utredningen av mordet på Olof Palme. Han har inlett betydligt mer aktivt än sin parerande företrädare Kerstin Skarp. Kan arbetet nu trots allt styras mot en lösning av mordet?

 

11. FN:s nya utredning om Dag Hammarskjölds död år 1961 lämnade sin rapport i oktober. I rapporten konstateras att mycket talar för att planet störtade på grund av ett attentat. Och man kan undra varför bland annat USA vägrar lämna ut viktig dokumentation om händelsen.

 

12. Det s.k. Arbogafallet hårdbevakades i medierna, och kvinnan dömdes av tingsrätten för att bl.a. ha anstiftat mordet på sin far. Visst är fallet spektakulärt, men enligt min mening ägnar numera även de seriösa medierna alltför stort intresse åt vissa brott. För hur stort är egentligen nyhetsvärdet?

 

13. Riksrevisionen var i kris sedan två av riksrevisorerna, Ulf Bengtsson och Susanne Ackum, år 2016 avgått efter mer eller mindre allvarliga fel. Den tredje revisorn, den alltigenom förträffliga Margareta Åberg, blev också oförtjänt infångad av drevet. Strax efter att hon meddelat sin avgång avled hon ledsamt nog i den cancersjukdom som hon lidit av en tid.

 

14. SVT:s dokumentär om utredningen av mordet på 4-årige Kevin år 1998 fick Stora Journalistpriset. Det visar främst att även en (något slarvig) jury kan låta sig luras. Dokumentären är anmäld till Granskningsnämnden för radio och tv för ett flertal vilseledanden, och SVT har svårt att förklara sig.

 

15. Efter att tidigare ha frikänts från brottsanklagelserna, vann Mats Qviberg även tvistemålet i den s.k. HQ-affären. Det bidde en tumme.

 

16. Förbjuda tiggeri? Den frågan har varit aktuell i flera år. Men så länge tiggandet bara består i en vädjan om hjälp är det en mänsklig rättighet som sannolikt skyddas av Europakonventionen och därför inte får förbjudas.

 

17. Huvudförhandling i hovrätten hölls i december i det s.k. Girjas-målet. Samebyn vann i tingsrätten och staten genom Justitiekanslern har överklagat. Som JK Anna Skarhed har sagt borde de många tvisterna angående samernas markrättigheter lösas politiskt i stället för rättsligt. Förutom att de ständiga rättsliga striderna är kostsamma, skapar de och bevarar tråkiga motsättningar.

 

18. Regeringen lade i december fram ett lagförslag om krav på samtycke, eller rättare sagt frivillighet, för sex. Så här lyder förslaget till ny lagtext: ”Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst sex år.” Något krav på uttryckligt samtycke blir det alltså inte, som många tycks tro.

 

19. Högsta domstolen slog fast att ett avtal om s.k. mahr är ogiltigt enligt svensk rätt. Mahr är en del av ett äktenskapskontrakt enligt islamisk rätt och innebär att mannen med anledning av äktenskapet överför eller förpliktar sig att överföra egendom till kvinnan. Enligt det aktuella avtalet skulle kvinnan när hon begärde det få ca 1,5 miljoner kronor av mannen. Men efter skilsmässa i Sverige kom HD alltså fram till att hon enligt svensk rätt inte hade rätt till pengarna. Juridiskt riktigt, men otillfredsställande.

 

20. Det blev friande dom för de fem åtalade männen i det s.k. Fittjamålet om våldtäkt. Läser man domen kan man se att det var uteslutet att tingsrätten skulle kunna fälla männen. Man ser också att den friande domen inte berodde på de fel som polisen hade gjort. Men våldtäkt kan det förstås ändå ha varit.

 

 

Gott Nytt Rättsår 2018!