Söndagsbetraktelse nr 300

Söndagsbetraktelse nr 300, det förpliktar. Så då vill jag skriva om något som jag tycker är viktigare än de flesta föreställer sig. Om det kanske allra bästa råd som man kan ge. Rådet att skriva dagbok.

Fem minuter på kvällen räcker, men femton är bättre. När man känner för det, och hinner, kan man skriva mer.

Det finns åtminstone fem goda skäl att skaffa sig vanan att skriva dagbok:

1. Man får bättre ordning på sina dagar när man knyter ihop dem på kvällen. Det ger ett slags tillfredsställelse.

2. Man får hjälp att komma ihåg saker som har hänt. Det är skönt och inte sällan väldigt bra att kunna återvända och kolla. Skriver man i datorn kan man dessutom hitta det mesta snabbt och lätt.

3. Man får bättre ordning inte bara på sina dagar utan på hela sin tillvaro. Dagboken ger stadga och en känsla av att tiden inte bara rinner iväg. Det är i alla fall min upplevelse, och för mig är det absolut en hjälp. (Jag har skrivit under en tredjedel av mitt liv och önskar verkligen att jag hade skrivit mer.)

4. Att skriva dagbok är ett bra sätt att vänja sig vid att skriva texter. Och att skriva höjer livskvalitén, bl.a. för att man sätter ord på sina tankar, skapar struktur, analyserar saker för sig själv och (tror jag) blir en lite klokare och bättre människa.

5. Och kanske framför allt: Man kan ta dagboken till hjälp för att bli lyckligare. Det kan man bli genom att ”tillrättalägga” dagarna lite grand och koncentrera sig på det som var bra. I flera år skrev jag bara en mycket kort ”positiv dagbok”, som bestod av inget annat än tre bra saker från dagen. (Tack för tipset Johan Norberg, som skrev "Den eviga matchen om lyckan".) Det hjälpte absolut livet på traven. Och så kan man använda även en vanlig dagbok. Positivt skrivande.

Jag kanske inte vågar gå så långt som till att säga ”hitta meningen med livet, skriv dagbok”. Men ibland, nästan.