Söndagsbetraktelse nr 358
Den här veckan svämmar det över med ämnen för möjliga (ibland angelägna) betraktelser. Så det får bli tio minidito:
1. Min favoritpolitiker Nyamko Sabuni har avgått. Möjligen passade hon inte riktigt bra som partiledare. Men liksom sin statssekreterare Juno Blom har hon ett äkta och starkt engagemang.
2. Med Johan Pehrson som partiledare har L ökat sina chanser att klara sig kvar i riksdagen. Inte för att han är bättre än Nyamko Sabuni, utan för att han kan ge sitt parti den skjuts som det innebär att det händer något som kan få människor att fundera på nytt.
3. När man som Putin ljuger ohämmat förstår man rimligen att alla förstår att man ljuger, utom möjligen dom som inte ges tillgång till fria medier. Då är det nödvändigt att
a. hålla så många som möjligt borta från fria medier,
b. övertyga sig själv och sin omgivning om att sanningen saknar betydelse.
4. Den som har lyckats övertyga sig själv om att sanningen saknar betydelse är
a. livsfarlig,
b. i avgörande mening psykiskt sjuk.
5. Alexej Navalnyj har dömts till ett nytt långt fängelsestraff utan att ha begått något annat ”brott” än att på olika sätt opponera sig mot den ryska statsledningen. De ryska domare som dömt honom har en blytung skuld. Ska man vara domare måste man ha integritet och mod.
6. Volodymir Zelenskijs väg till presidentposten i Ukraina är en sannsaga som inte kan finnas, men som finns. Den som inte har sett filmen Folkets tjänare rekommenderas varmt att göra det.
7. I sin startelva mot Sundsvall i den allsvenska premiären i fotboll i söndags hade Sirius tre spelare med svenskklingande namn, åtta med utländskt klingande. Ungefär hälften av startspelarna byts ut varje år. Frågan vilken roll detta spelar för sympatierna med laget är inte alldeles enkel men bör – efter viss eftertanke – besvaras med ”nästan ingen”.
8. Sirius vände ett underläge med 0–1 i halvtid till seger med 2–1. Det var en god illustration till något som är fundamentalt i dagens fotboll: Man kommer långt med teknik, bollbehandling, kvickhet och taktik, men inget lag klarar sig utan mycket god
a. löpstyrka,
b. löpvillighet och
c. kondition.
9. Förra helgen begravdes Jerker Carlsson, min klasskamrat i realskolan (1963 – 67). Jerker är den som i decennier har kunnat mest om Kisa och om naturen, kulturen och människorna där. När vissa dör försvinner extremt mycket värdefull kunskap.
10. Inte bara personer som Jerker bör skriva ner sina minnen. I barnbarnsbarnens släktfunderingar 100 år senare kommer de till liv. Är inte det ganska trösterikt, så säg?