Göran Lambertz: Söndagsbetraktelse nr 476

Jasmund, Listor, Prora, Resor, Rostock, Rügen, Söndagsbetraktelser, Stralsund, Världsarv

I torsdags kom jag hem från min bilresa på 13 dagar (jfr föregående betraktelse). Det blev 375 mils bilande allt som allt. Efter Värmland, Sydnorge och Tjörn åkte jag till Malmö, Danmark, Nordtyskland (inkl. Rügen och Rostock), Danmark igen (med Köpenhamn), Malmö igen och sedan hem till Uppsala via Eksjö och Kisa.

Under de här dagarna har bl.a. det hänt att Spanien och England avancerat till final i fotbolls-EM, E6 förbi Stenungsund öppnats igen för trafik efter raset, Ryssland bombat ett barnsjukhus i Kiev, kriget i Gaza fortsatt med fruktansvärt lidande, Jönköping översvämmats och Biden hållit presskonferens efter Natomötet.

Och under tiden har jag haft en härlig resa fast det kan kännas fel att njuta när man vet bl.a. att barn utsätts för omänskligt lidande på andra håll i världen.

Några höjdpunkter under den andra hälften av min resa var Dokumentationscentret över nazismen i Prora på östra Rügen, världsarvet Jasmunds 700-åriga bokskog på nordöstra delen av ön och Stralsunds gamla torg. Jag kunde ta upp Café Europa i Köpenhamn också, men den höjdpunkten handlar mest om nostalgi.

Men så måste jag nämna Cecilia Uddéns Sommar i P1. Den som vill förstå konflikten mellan Israel och Palestina kan lära sig mycket av det programmet, en femma på min 5-gradiga Sommarskala. Carl Bildt och Sigge Eklund var också väldigt bra, tydliga fyror. Även andra har varit klart lyssningsvärda, men av de som jag hört är det bara de nämnda tre som har fått mer än 3 i betyg. (Av mig ...)

Och så till sist senare betraktelsers följetong (jfr nr 474 och 475): ålder och felgrepp. Två nya rejäla klantigheter blev det under andra hälften av min resa. En oförarglig, när jag missade en av de allra sista avfarterna av hundratals under resan (för övrigt en som jag har svängt av på hundratals gånger tidigare) och tvingades åka nästan halvvägs till Västerås från Enköping innan jag kunde vända. Och en tyvärr allvarlig, när jag öppnade bildörren på förarsidan mitt framför en cyklist i Köpenhamn. Hon klarade sig undan att träffas med en hårsmån, och jag satt och darrade i flera minuter. Man FÅR bara inte öppna dörren mot vägbanan utan att se sig för ordentligt. Puuh!

(Ursäkta tjat om listor. Men på mina tio reselistor har jag nu under 2024 besökt fyra platser av de tio ”måsten” som var kvar när året började: Hawaii, Marrakech, Ankara och Rügen. Sex kvar.)