Söndagsbetraktelse nr 493

Elisabeth Ohlsons död den 30 oktober och domen mot Rasmus Paludan en knapp vecka senare, den 5 november, har ett starkt symboliskt samband. Båda dessa personer rörde sig på gränserna för vår yttrandefrihet och båda drog på sig hat och hot.

Elisabeth Ohlson var en skicklig, finkänslig och djupt värdefull konstnär. Efter aidskatastrofen på 80-talet ville hon skildra hbtq-personer i ett kristet sammanhang genom Ecce homo-utställningen i Uppsala domkyrka 1998. Den väckte mycket starka reaktioner från dom som menade att domkyrkan absolut inte borde upplåtas för ”homosexuell propaganda”. Men kyrkan höll emot och Elisabeth Ohlson fick en enorm betydelse för debatten, yttrandefriheten och förståelsen.

Rasmus Paludan är motsatsen till Elisabeth Ohlson, en klumpig, hänsynslös hatspridare som orsakar skada. Han har uppviglat mot muslimer genom att bränna deras heliga skrift, Koranen, och göra klart att han avskyr inte bara religionen, Islam, utan också muslimerna som folkgrupp. Nu har han till sist fått sin rättmätiga dom, fyra månaders fängelse när Malmö tingsrätt dömde honom för två fall av hets mot folkgrupp och ett fall av förolämpning. Det sägs att domen ska överklagas, men överklagandet är chanslöst.

Det är kanske inte så trevligt att gång på gång ropa ”vad var det jag sa” om koranbränningarna (se söndagsbetraktelse 437 den 15 oktober 2023 och extrabetraktelsen den 1 april 2024). Men bara en gång till. För under åren 2022 och 2023 hade hela det politiska etablissemanget fått för sig att koranbränningar är tillåtna som en del av den svenska yttrandefriheten. Det budskapet spreds över världen och ådrog oss hat och klander från åtskilliga håll. Några drabbades av våld.

Imamen Kashif Virk och jag skrev fyra debattartiklar i saken och själv skrev jag ytterligare fyra (DN refuserade dock). Huvudbudskapet var att koranbränningarna är brottsliga som hets mot folkgrupp så snart handlingen är ett uttryck för missaktning för muslimer, vilket de typiskt sett är. I början sa många emot, särskilt DN och ett par yttrandefrihetsdebattörer, men så småningom förstod nästan alla det som faktiskt var uppenbart ända från början. Bränna koraner offentligt är brottsligt.

Kärleksbudskap är tillåtna, hatbudskap förbjudna. Det är som det ska.

PS. Här är Malmö tingsrätts dom för den som är intresserad: Malmö tr dom 241105 mot Rasmus Paludan