Söndagsbetraktelse nr 501
Enligt traditionen ägnar jag en av betraktelserna kring nyåret åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2024”?
Från omvärlden minns vi Internationella brottmålsdomstolens order att Benjamin Netanyahu ska gripas på grund av att han anses ansvarig för allvarliga folkrättsbrott. Och vi minns mordförsöket på Donald Trump och att han som första amerikanska expresident förklarades skyldig till brott (förfalskning av bokföringen för att dölja s.k. hush-money). I Afghanistan infördes under året regler om att kvinnor inte får sjunga eller högläsa offentligt, och att de inte heller får visa sina ansikten offentligt. Julian Assange blev äntligen fri efter en uppgörelse med det amerikanska justitiedepartementet där han erkände sig skyldig till att olovligen ha tagit emot och spritt hemligstämplad nationell försvarsinformation.
Så här ser min lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige ut, i viss mån efter egna preferenser.
1 Koranbränningarna var förvisso mindre aktuella än föregående år. Men det kom två viktiga domar. Dels fastställde Göta hovrätt i mars att en koranbränning med bl.a. musik som kopplade till ett terrorangrepp på Nya Zeeland var brottslig, dels dömde Malmö tingsrätt Rasmus Paludan för en mer ”traditionell” koranbränning. Det får sägas numera vara helt klarlagt att det normalt är brottsligt (hets mot folkgrupp) att bränna Koranen offentligt. (Se söndagsbetraktelserna 400, 402, 410, 417, 425, 437, 448 och 493 samt extrabetraktelsen den 31 mars 2024.) – Det är bra att saker har ställts till rätta efter det som länge var en mycket förvirrad diskussion där nästan alla trodde fel.
2 I november 2023 slog Högsta domstolen fast att hovrätten gjorde sig skyldig till ett allvarligt rättegångsfel i det s.k. snippamålet när man inte tog upp frågan om mannen hade gjort sig skyldig till ett mindre brott (sexuellt övergrepp mot barn) när man kom fram till att det som åklagaren hade påstått (våldtäkt) inte var bevisat. (Se söndagsbetraktelserna nr 405, 417, 442 och 448.) Under år 2024 dömdes så mannen för våldtäkt till tre års fängelse. – Enligt min mening borde hovrätten inte ha kunnat döma för våldtäkt när prövningen av det brottet redan hade gjorts i den dom som föregick HD:s beslut om återförvisning. I övrigt tycker jag utgången i målet är OK, fastän jag tidigare ansåg att hovrätten hade gjort rätt i den första domen.
3 Under år 2024 tillkom en ny lag om fastställande av kön i vissa fall. Enligt lagen kan en person efter ansökan få fastställt att han eller hon har ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen. Man måste ha fyllt 16 år innan man kan göra en sådan ansökan. – Det är absolut bra med en lag om könsbyte.
4 Den nya lagen om s.k. kronvittnen har nu gällt i tre år. Den innebär att brottsmisstänkta kan få mildare straff om de ger information som har väsentlig betydelse i en brottsutredning. Effekterna av lagen har dock blivit små. Vid årsskiftet trädde en lag om anonymitet för vittnen i kraft som har i huvudsak samma syfte, nämligen att underlätta bevisningen vid vissa grova brott. – För 20 år sedan hade det varit otänkbart med sådana ganska tydliga försämringar av rättssäkerheten. Men läget när det gäller särskilt gängkriminaliteten är så allvarligt att det enligt min mening är befogat med vissa sådana försämringar.
5 Gängkriminaliteten och rekryteringen av barn till våldsdåd fortsätter att vara ett jättestort samhällsproblem. – Hårda tag behövs, men vi måste förstå begränsningarna i vad vi kan åstadkomma på det sättet. Genom studier av sociala mönster i många olika sammanhang, från storbolag till fängelser, kan forskningen visa en enorm kraft i godhet jämfört med hårda tag, se söndagsbetraktelse nr 478.
6 Filmen ”What remains”, som kom under året, framställer Thomas Quick som skyldig till de mord som han dömdes för. – Kanske är det Stellan Skarsgård som ser till att opinionen vänder?
7 Omskärelse av flickor är förbjudet och straffbart i Sverige. Det är däremot inte omskärelse av pojkar. Där bestämmer i princip vårdnadshavarna. – När jag berättade om en resa till Serbien i somras med traditionell omskärelsefest bland romer gick diskussionens vågor höga.
8 Sverige har varit drivande i EU när det gäller att försämra skyddet för vargen. Och vargens status ändras nu i EU från ”strikt skyddad” djurart till ”skyddad”. Det avgörande för ändringen har varit att vargstammen har ökat i de flesta av EU:s medlemsstater, något som har skapat otrygghet för lantbrukare, hundägare och boende i vargtäta områden. – Jag har alltid varit ”vargvän” och tyckt att det är viktigt att vargen har ett starkt skydd. Det tycker jag fortfarande, men jag instämmer i att vargpopulationen bör hållas på en sådan nivå att skadorna av vargen begränsas.
9 När det gäller Palmemordet kom under året ”Den sista boken om mordet på Olof Palme”, där författaren Jon Jordås hävdar att det måste vara Christer Andersson som begick mordet. Men diskussionen har fortsatt och experterna är långt ifrån övertygade. – Jag har roat mig med att försöka bedöma styrkan i bevisningen mot inte bara Andersson utan även Sydafrika, Stig Engström, Christer Pettersson och ”en annan konspiration” (se Söndagsbetraktelse nr 500). Jag kommer fram till att det är bevisningen mot Sydafrika som väger tyngst men att inget av de fem nämnda spåren är särskilt hett. Den viktigaste slutsatsen är att Palmeutredningen borde återuppta sitt arbete. Man bör enligt min uppfattning fortsätta utredningen av ett statsministermord till dess att man kan visa vem som med all sannolikhet begick det.
10 Svenskarna Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali sitter fortfarande fängslade på orimliga anklagelser i Eritrea, Kina respektive Iran. Ahmadreza Djalali fick bli kvar när Johan Floderus och Saeed Azizi utväxlades mot den i Sverige för grovt folkrättsbrott dömde Hamid Noury. – Skurkstaternas övergrepp inom rättsväsendet mot privatpersoner är bland det mest upprörande som finns. Och det var djupt olyckligt att inte Ahmadreza Djalali inkluderades i utväxlingen.
11 Sedan tingsrätten friat Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen fälldes hon av hovrätten för grovt svindleri i samband med penningtvätt i Estland. – Jag trodde absolut att hon skulle frias även i hovrätten och blev förvånad över den fällande domen. När jag har läst den kan jag inte hävda att den är fel, men min känsla är att Bonnesen fick klä skott på ett orättvist sätt för missförhållandena på banken. (Jfr min söndagsbetraktelse 345 och min extrabetraktelse den 4 oktober 2022.)
12 I mitt mål mot staten om fel av åklagaren när jag anhölls och häktades efter en påhittad våldtäkt för tre år sedan avslog Svea hovrätt mitt skadeståndsanspråk, och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. – Jag ska avstå från hårda ord i ett mål som gäller mig själv. Men jag är milt förvånad över att både tingsrätten och hovrätten dömde så illa som de gjorde. (Se min ”Extrabetraktelse med slutskrift” den 21 december 2022, min ”Extrabetraktelse om en förlust” den 1 mars 2024 och Söndagsbetraktelse nr 468.)
13 I december gick dokumentären Det svenska styckmordet på SVT. Man ville visa att de båda läkare som förlorade sina legitimationer för att det ansågs bevisat att de hade styckat Catrine Da Costas kropp utsattes för ett justitiemord. Och publiciteten tyder på att så gott som alla instämmer i den slutsatsen. – Det var visserligen en del som undanhölls eller förfalskades i dokumentären, se Lars Borgnäs artikel i nättidningen Parabol. Jag anser trots detta att läkarna med stor sannolikhet blev offer för ett oförlåtligt justitiemord. Bevisvärderingen i kammarrättens dom är oacceptabel.
14 Flera advokater uteslöts under året ur Advokatsamfundet, och det är bekymmersamt att ganska många advokater på senare år har agerat ohederligt eller annars grovt klandervärt. – I ett av fallen 2024 var uteslutningen dock enligt min mening klart felaktig. En kvinnlig advokat uteslöts trots att hon inte hade gjort något ohederligt och inte brutit mot några regler, men för att hon ansågs inte ha förhållit sig oberoende gentemot klienten när hon pratade väldigt mycket med denne (en gängkriminell) och hans hustru på telefon. Man ska inte säga så här om det inte finns grund för det: Men jag tror faktiskt att samfundets Disciplinnämnd och Högsta domstolen lät sig påverkas av omfattande klandrande och i huvudsak osaklig publicitet mot advokaten.
15 Trots att ganska många riksdagsledamöter numera förespråkar dödshjälp, och trots att alltfler länder lagstiftar om en sådan möjlighet i vissa sällsynta och tydliga fall, har det inte ens tillsatts någon utredning i Sverige. – Jag anser det ovärdigt att vi inte ger obotligt sjuka människor med svåra smärtor en rätt till en värdig död när de själva väljer det.
16 Sverige har haft nio rikspolischefer före den nuvarande, som tillträdde den 1 december 2023. Alla har fått gå, eller valt att avgå, efter kritik. Hur länge klarar sig Petra Lundh? – Att vara rikspolischef är nästan hopplöst svårt. Petra Lundh pensioneras förmodligen 2031 (hon är född 1963). Jag tror det blir svårt för henne att klara både motsättningarna inom polisen och mediernas granskning; hon slutar nog senast 2029.
17 Vi har fått en ny justitiekansler, Thomas Bull från Uppsala (född 1965). – Det kommer att bli mycket bra.
18 Är det förbjudet att parkera mindre än tio meter från en gågata? Man får inte parkera sin bil närmare än tio meter ”från en korsande körbanas närmaste ytterkant”. Gäller det förbudet också när den korsande vägen/gatan är en gågata? Ja, sa Högsta domstolen. För även gågator har en körbana, och då är det gågatans körbana som avgör hur långt bort man måste parkera. – Att avgörandet inte är självklart framgår av att HD över huvud taget tog upp målet till prövning. Tingsrätten hade friat och hovrätten fällt. Domen är riktig, men nog får man tänka efter en stund.
19 När kan man straffas för att inte ha tagit hand om ett småsyskon? En tjugoårig storebror åtalades för att inte ha sett efter sin treårige bror vid ett bad som han borde. Treåringen drunknade nästan. Tjugoåringen frikändes av Högsta domstolen för att han inte ansågs ha åtagit sig att se efter sin lillebror när pappan tillfälligt gick iväg från badbryggan och sa att syskonen skulle ”ta hand om varandra”. – Svårt avgörande. HD:s domskäl ger en indikation om att pappan förmodligen hade fällts om det i stället hade varit han som åtalats.
20 Som vanligt spurtade Högsta domstolen under årets sista månad. I år kom det dock bara 10 prejudikat i december mot 22 förra året. Tre gällde straffrätt, två skadestånds- och försäkringsrätt, två fastighetsrätt, ett processrätt, ett bolagsrätt och ett parkeringsrätt. Inget gällde kontraktsrätt eller familjerätt. – HD bör enligt min uppfattning ta upp fler familjerättsliga mål. Nu är det nästan aldrig något, fastän domstolarna är i stort behov av vägledning i vissa familjerättsliga frågor.
Gott Nytt Rättsår 2025!