Göran Lambertz: Söndagsbetraktelse nr 536

Drev, Grov oaktsamhet, Hemliga uppgifter, Henrik Landerholm, Medveten oaktsamhet, Oaktsamhet, Söndagsbetraktelser, Vårdslöshet

På fredagen frikändes Henrik Landerholm från åtalet för vårdslöshet med hemlig uppgift. Jag har redan skrivit att jag är glad för domen och att Landerholms oaktsamhet har fått alldeles för stora proportioner. Nu har jag läst Attunda tingsrätts dom för att förstå lite bättre. Jag tror det kan vara intressant även för andra.

Åtalet handlade om ett enda fall och den s.k. gärningsbeskrivningen såg ut så här: ”Landerholm har den 13–16 mars 2023 i Gällöfsta Konferens lokaler på Gällöfstavägen i Kungsängen, Upplands-Bro kommun, av grov oaktsamhet obehörigen röjt de uppgifter, som framgår av hemlig bilaga A, vilka rör förhållanden av hemlig natur och vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet.”

Tingsrätten ansåg att det handlade om uppgifter som kunde ”medföra men för Sveriges säkerhet” och att Landerholm hade ”obehörigen röjt” uppgifterna genom att lämna kvar handlingarna i ett säkerhetsskåp i det rum där han hade bott. Det avgörande var därför om det hade skett ”av grov oaktsamhet”. Och eftersom uppgifterna inte tillhörde någon av de högsta säkerhetsklasserna, var den helt avgörande frågan om Landerholm hade varit, som man säger, ”medvetet oaktsam”.

Begreppet ”medvetet oaktsam” innebär i det här sammanhanget att Landerholm för att dömas måste misstänka att de säkerhetsklassade uppgifterna skulle komma att röjas, dvs. att han insåg att det fanns en risk att de skulle röjas och ändå lämnade dem kvar.

Tingsrätten avslutade sin bedömning så här: ”Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att Henrik Landerholm har agerat oaktsamt i sin hantering av de aktuella handlingarna. Det har dock inte varit fråga om ett medvetet risktagande eller förelegat andra så försvårande omständigheter att oaktsamheten var grov, vilket krävs för att agerandet ska utgöra brott. Henrik Landerholm ska därför frikännas.”

Hade det rört sig om väldigt hemliga handlingar hade nog Landerholm dömts. Men så hemliga var de inte. Och det framstår som uppenbart att det inte var fråga om något ”medvetet risktagande”. Domen lär därför stå sig om den överklagas.

Det var slarvigt av Landerholm, ”oaktsamt” med lagens ord. Men inte brottsligt. Det känns alldeles rimligt, tycker jag. Inte bara att domen blev friande, utan också att lagen är som den är.