Söndagsbetraktelse nr 584

I fredags såg jag utställningen ”Who am I?” av konstnären Sean Henry i Uppsala domkyrka. Den består av 16 skulpturer, människor i nästan naturlig storlek utplacerade inne i kyrkan, en mycket lång kvinna utanför. Människor i vanliga kläder med allvarliga ansikten.

Man känner igen sig i ansiktena. De är ibland fundersamma, ibland tankfulla, någon gång beslutsamma. Nyanser av allvar.

Sean Henry är engelsman, född 1965. Han är välkänd i framför allt Storbritannien och USA och har haft ca 50 separatutställningar.

Det man ser i skulpturernas ansikten är verkligheten. För så där är det. Ibland måste man försöka förstå, ibland tänka efter på djupet, ofta bestämma sig, alltid göra det som måste göras. När man ser denna utställning blir allt detta tydligare. Figurerna tar tag i en på ett ovanligt sätt.

Detta är stor och viktig konst. Vem är jag? Vem vill jag vara?

Se utställningen den som kan! 30 augusti är sista dagen.

(Fotona är hämtade ur utställningskatalogen, "Who am I?")