Söndagsbetraktelse nr 369

I dag fyller en av mina bästa vänner 70 år. Han heter Lasse Spolin och är en av de personer som har gjort allra störst intryck på mig. Han hade toppbetyg i sin juristexamen men hoppade av karriären efter bara ett par år. Han ville göra något mer meningsfullt, som han såg det, och omskolade sig till lärare. I väldigt hög grad har han sedan jobbat med elever som har haft stort behov av kloka vuxnas ledning. Och Lasse är verkligen en ovanligt klok vuxen.

En av Lasses käpphästar är att ”egot” spelar alldeles för stor roll i människors liv. När vi blir arga, kränkta och frustrerade är det ofta vårt ego som spökar. Om vi bara kan bortse från våra egna behov av uppmärksamhet och uppskattning, kan vi för det mesta rycka på axlarna åt sånt som vi ogillar, och i stället koncentrera oss på att göra och vara rätt själva. Då kan vi bland annat satsa mer på att vara till glädje och nytta för andra, snarare än bara för oss själva.

Detta är djupt sympatiskt, tycker jag, och något som vi alla gärna kunde försöka lära oss lite av.

Grattis på 70-årsdagen Lasse!!