Söndagsbetraktelse nr 240

Enligt traditionen ägnar jag den sista betraktelsen för 2019 åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2019”?

Från omvärlden minns vi bl.a. att Donald Trump ställs inför riksrätt som den tredje amerikanska presidenten någonsin, att flera av Kataloniens självständighetsivrare dömdes till långa fängelsestraff, att Boris Johnsons stängning av det brittiska parlamentet förklarades olaglig, att 37 personer i Saudiarabien avrättades under kort tid för ”brott mot samhällsordningen” o.d. (i praktiken opposition mot regimen), att protesterna i Hongkong bl.a. handlar om hur lagarna där ska tolkas när det gäller folkets rätt att besluta hur regeringen ska utses och att den nya ryska bron till Krim anses folkrättsstridig av de flesta bedömare.

På en lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige är det som vanligt trångt. Jag får t.ex. detta år inte plats med några avgöranden från Högsta domstolen (jfr dock p. 17) eller Högsta förvaltningsdomstolen, inte heller några JO- eller JK-beslut. Och inget blir det om den nya spellagen och ett eventuellt reklamförbud.

Så här ser min lista ut:

1. Polisen har vid årsskiftet varit en enda myndighet i fem år. Man brottas fortfarande med resursbrist och andra problem. Men stormen har lagt sig sedan Anders Thornberg tillträdde som rikspolischef 2018.

2. Swedbank var på allas läppar efter Uppdrag gransknings reportage om penningtvätt i Balticum. Ett suveränt grävarbete, ibland är man verkligen glad för journalister.

3. ASAP Rocky satt häktad i Sverige efter en misshandel och fick avbryta sin världsturné. Jag lutar åt att häktningen står i strid med proportionalitetsprincipen och att de svenska reglerna borde ändras så att det blir tydligt att man ska avstå från att häkta i t.ex. fall som detta.

4. Cissi Wallin dömdes i tingsrätten för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Jag anser att domen är felaktig så till vida att domstolen ansåg det oförsvarligt av henne att offentliggöra sina våldtäktsanklagelser även om det skulle vara så att de är sanna (se min extrabetraktelse den 10 december).

5. Den s.k. Quickfarelsen (villfarelsen att domarna mot Thomas Quick 1994 – 2001 var en gigantisk rättsskandal) fyllde tio år. Därmed är den i Sverige vitt spridda myten en av världens mest omfattande villfarelser inom det rättsliga området (se min extrabetraktelse den 17 december).

6. SD-politikern Peter Lundgren åtalades för sexuellt ofredande, Centerns Eskil Erlandsson frikändes i ett likartat fall och Josefin Nilsson-dokumentären fälldes av Granskningsnämnden för att den ansågs ha gjort intrång i den aktuella skådespelarens privatliv. Alla tre är nog juridiskt rätt, men känns fel.

7. I Advokatsamfundet efterträddes Anne Ramberg som generalsekreterare av Mia Edwall Insulander. Hennes uppgift är svår, dels för att det inte är lätt att efterträda Anne Ramberg, dels för att samfundet är mer splittrat än vanligt efter förra årets ordförandestrid.

8. Mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 kommer att lösas om man får tro chefsåklagaren Krister Petersson, som basar över Palmeutredningen sedan ett par år. I februari sa han att ”vi kommer att kunna presentera för svenska folket vad som har hänt, det är jag övertygad om”. Och: ”om vi sen kommer kunna ställa en gärningsman inför rätta, om han eller hon är i livet, det är en annan sak”. Hoppas Petersson är lika optimistisk tio månader senare, för vi vill veta vad som hände.

9. Dawit Isaak är kvar i fängelse i Eritrea efter arton år. Det är oerhört upprörande att inget kan göras åt ett sådant rättsövergrepp.

10. Frågan om ny terrorlagstiftning har passerat Lagrådet i två vändor. Först (i mars) sa Lagrådet bestämt nej med hänvisning till föreningsfriheten, och regeringen fogade sig. Nästa gång (i september) var Lagrådet mindre kritiskt men efterlyste förtydliganden. En proposition där Lagrådets synpunkter beaktas skulle komma under hösten, sa justitieministern, men nu lär det bli i vår. Svårt och viktigt lagstiftningsarbete, bra att regeringen tar full hänsyn till Lagrådet.

11. Skjutningarna, bombningarna och gängkriminaliteten är Sveriges största problem på mycket länge. Vi har fått en rejäl spricka i vårt samhälle och en mycket stor utmaning för polisen och det övriga rättsväsendet. Problemet måste dock lösas främst genom insatser som rättsväsendet inte förfogar över.

12. De apatiska barnen var tydligen inte apatiska i alla fall. I alla fall inte alla.

13. Mediebevakningen av brottmål blir allt intensivare. Är det verkligen en riktig nyhetsvärdering?

14. Åtal väcktes mot f.d. Kinaambassadören Anna Lindstedt för hennes agerande i samband med ett möte i Stockholm om den fängslade förläggaren Gui Minhai. Grundtips: Åtalet kommer att ogillas.

15. Erik Wennerström blev ny svensk domare i Europadomstolen, Nils Wahl detsamma i EU-domstolen. Två mycket bra val.

16. Flera kommuner har infört förbud mot tiggeri. Europadomstolen har ännu inte avgjort det schweiziska mål där frågan avgörs om det är tillåtet enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förbjuda stillsamt vädjande om ekonomisk hjälp. Jag tror att de svenska förbuden kommer att bli delvis ogiltiga.

17. Högsta domstolen höll huvudförhandling i det uppmärksammade målet mellan Girjas sameby och staten om rätten till renskötsel, jakt och fiske i det aktuella området. Domen kommer troligen i januari. Det är ett svårt misslyckande för Sverige att vi inte har löst markstriderna i norr genom lagstiftning.

18. Striden mellan ett antal brottmålsadvokater och åklagare har blossat upp igen. Åklagarnas kritik mot vissa advokaters retorik är befogad, medan advokaternas kritik mot åklagarfusk i brottsutredningarna ter sig onyanserad.

19. Resursläget i många svenska domstolar är utomordentligt ansträngt. Det är fel att inte ge domstolarna tid och resurser för det viktiga arbete som de gör i den svenska rättsstaten.

20. Östersunds FK fick rätt i Svenska Fotbollförbundets överklagandenämnd och får spela i Allsvenskan även kommande år. Bra.

Gott Nytt Rättsår 2020!