PM om bevisvärdet i samtliga mål – utan beräkningarna

av Göran Lambertz, den 1 juli 2019

I en lång PM (ca 54 sidor) redovisar jag beräkningar av bevisvärdet i samtliga de mål där Thomas Quick dömdes. Det rör sig om sammanlagt åtta mord. På bloggen heter promemorian Beräkningar av bevisvärdet i samtliga mål. Den är nr 24 i extramaterialet till Quickologi. Jag kallar den här för beräkningspromemorian.

Den nämnda promemorian innehåller en mängd beräkningar och är omständlig och svår att smälta för den som inte är så intresserad av detaljerna i sannolikhetsberäkningarna. Här har jag därför tagit bort beräkningarna men i huvudsak behållit resultaten och siffrorna, och texten i övrigt. Denna PM är alltså till framför allt för den som vill ta till sig resultaten av beräkningarna av sannolikheten för Quicks skuld i fråga om de åtta morden, och få ett grepp om vilken bevisning som fanns.

Här presenteras ändå först själva beräkningsformeln – den s.k. Bayes sats – och en illustration som visar i huvudsak hur den fungerar. Därefter följer en genomgång av bevisningen och bevisvärdet mord för mord. Hänvisningar görs där, för den som vill veta mer om enskilda bevis, till sidor i min bok Quickologi.

 

 

1       Bayes sats

 

Bayes sats kan beskrivas i symboler så här: P (A givet B) = [P (B givet A) x P (A)] / [P (B givet A) x P (A)] + [P (B givet ej A) x P (ej A)].

I ord kan satsen beskrivas enligt följande:

Sannolikheten för skuld givet en viss omständighet är lika med [sannolikheten för att omständigheten föreligger givet skuld gånger ”ursprungssannolikheten” för skuld] delat med [sannolikheten för att omständigheten föreligger givet skuld gånger ”ursprungssannolikheten” för skuld] plus [sannolikheten för att omständigheten föreligger givet oskuld gånger ursprungssannolikheten för oskuld].

När man använder denna formel för att beräkna det ackumulerade värdet av flera bevis får man räkna med ett bevis i taget. När man har gjort beräkningen för ett bevis går man vidare till nästa, varvid resultatet av den föregående beräkningen inkorporeras i A på så sätt att ursprungssannolikheten, P (A), i den följande beräkningen tar hänsyn till det bevis som användes i den föregående. I det första steget står alltså A för ”skuld utan bevis”, i det andra steget för ”skuld när hänsyn tas till det bevis som användes vid den förra beräkningen” osv.

 

Illustration

 

För att underlätta förståelsen av hur formeln fungerar kan man lägga in en omständighet som är helt irrelevant för bevisvärdet. Anta exempelvis att vi har ett mordfall där vi försöker bedöma värdet av de bevis som finns mot en misstänkt person. Anta vidare att vi har kunnat värdera den samlade hittills beaktade bevisningen så att sannolikheten för att personen är skyldig till mordet är 0,8, alltså 80 %. Vi lägger sedan till det helt irrelevanta ”beviset” att vi får krona (inte klave) när vi singlar slant om personens skuld. Och det som vi vill veta är P (A givet B), dvs. sannolikheten för skuld sedan vi har tagit hänsyn till detta ”bevis”. Då får vi dessa värden för de olika faktorerna på den högra sidan om likhetstecknet i formeln:

1. P (B givet A), alltså sannolikheten för att det blir krona i slantsinglingen givet att personen är skyldig och givet de tidigare beaktade omständigheterna. Detta blir 0,5. Sannolikheten för att det blir krona är naturligtvis oberoende av skuld och bevis.

2. P (A), alltså sannolikheten för skuld givet de tidigare beaktade bevisen. Den sannolikheten har vi alltså tidigare beräknat till 0,8.

3. P (B givet ej A), alltså sannolikheten för att det blir krona i slantsinglingen givet att personen är oskyldig och givet de tidigare beaktade omständigheterna. Detta är 0,5, eftersom sannolikheten för krona i slantsinglingen är oberoende av skuld och bevis.

4. P (ej A), alltså sannolikheten för oskuld givet de tidigare beaktade bevisen. Denna sannolikhet är 1 minus sannolikheten för skuld givet bevisen, alltså 0,2.

 

Och uträkningen ger då:

P (A givet krona i slantsinglingen) = [0,5 x 0,8] / [(0,5 x 0,8) + (0,5 x 0,2)] = 0,4 / [0,4 + 0,1] = 0,4 / 0,5 = 0,8

Detta visar, som vi hade anledning att anta, att det ackumulerade bevisvärdet inte påverkas av att vi stoppar in värdet för ett helt irrelevant bevis i formeln. Vi kan undersöka vad som händer om vi i stället stoppar in en irrelevant sannolikhet 1, t.ex sannolikheten för att det ska bli antingen krona eller klave. Då får vi:

P (A givet krona eller klave i slantsinglingen) = 1 x 0,8 / [(1 x 0,8) + (1 x 0,2)] = 0,8 / 1 = 0,8

 

 

2       Bevisvärdet i fallet Therese Johannessen

 

2.1       Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 99 f.

 

Bevisomständigheter beträffande Therese (se s. 117 ff., 119 ff., 130 f., 136 ff., 248 f., 271 ff. och 300 f. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Therese:

15. Inristningen i björken i Örjeskogen (s. 119 p. 1)

16. Klipputsprånget (s. 120 p. 2)

17. Sågbladet i Örjeskogen (s. 120 p. 3)

18. Bålplatsen vid Ringentjärn (s. 120 p. 4)

19. Vägbommen (s. 120 p. 5)

20. Huset och häcken vid Haerlands kyrka (s. 120 p. 6)

21. Zampos markering i klippskrevan (s. 121 p. 7)

22. Zampos markeringar i övrigt i Therese-utredningen (s. 121 p. 7)

23. Den norska hunden Oscars markeringar på pläden (s. 121 p. 7)

24. Pläden hade lagts ut någon gång 1987-89 (s. 121 p. 7)

25. Fosfatkarteringarna. (Förekom de i denna utredning?)

26. Bräderna i bostadsområdet Fjell (s. 121 p. 8)

27. Balkongerna i bostadsområdet Fjell (s. 122 p. 9)

28. Skissen över Fjell (s. 122 p. 10)

29. P-platsen vid vägen mot Fjell (s. 122 p. 11)

30. Daghemmet och banken (s. 122 p. 12)

31. Stängd väg mot Fjell (s. 122 p. 13)

32. Astmaandning (s. 122 p. 14)

33. Eksem (s. 122 p. 15)

34. Utvuxna framtänder (s. 122 p. 16)

35. Den krockade Mazdan (s. 123 p. 17)

36. Metallbit och kol vid bålplats (s. 123 p. 18)

 

Jag använder sex omständigheter i beräkningen. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

2.2       Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna i Therese-fallet och motbevisningen, kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 99,9999 %.

 

 

3       Bevisvärdet i fallet Johan Asplund

 

3.1       Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 62 ff.

 

Bevisomständigheter beträffande Johan (se s. 117 ff., 123 ff., 131, 136 ff., 248 f. och 271 ff. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Johan:

15. Styckningsplatsen i Åvike (s. 123 p. 19)

16. Grönt hus på väg mot Åvike (s. 123 p. 20)

17. Zampos markeringar på styckningsplatsen i Åvike (s. 123 p. 22)

18. Zampos markeringar i Västansjö, nära Åvike (s. 123 p. 22)

19. Zampos markeringar på Främby udde (s. 124 p. 23)

20. Fosfathalterna i marken på utpekade ställen (s. 124 p. 25)

21. Mörk pojke med tröja med visst mönster (s. 124 p. 26 och 27)

22. Ljudet som från en dieselmotor (s. 125 p. 28)

23. Damen som ropade Lisa (s. 125 p. 29)

24. Slamsugningsbilen (s. 125 p. 30)

25. Johans födelsemärke och bråck (s. 126 p. 31)

 

Jag använder fem omständigheter i beräkningen. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

3.2       Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till fem av bevisomständigheterna i Johan-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 99,999 %.

 

 

4       Bevisvärdet i fallet Charles Zelmanovits

 

4.1       Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 58 ff.

 

Bevisomständigheter beträffande Charles Zelmanovits (se s. 117 ff., 128 f., 135 f., 136 ff., 248 f. och 271 ff. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Charles:

15. Sågen som hittades med metallsökare (s. 128 p. 42 i Quickologi)

16. Fyndplatsen som TQ hittade till längs en egen väg (s. 129 p. 44)

17. Mossan och dikena som han hade nämnt tidigare (s. 129 p. 43 och 45)

18. TQs berättelse om den person som sades ha varit med stämde (s. 129 p. 46)

19. Den stora stenen där kroppen återfanns (s. 135 p. 29)

20. Kroppens placering (s. 135 p. 30)

21. Kroppsdelarna under mossan, vissa fattades (s. 135 p. 31)

22. Den ena skon var borta (s. 136 p. 32)

23. Charles sinnesstämning (s. 136 p. 33)

24. Bältet och jeansen (s. 136 p. 34)

 

Jag använder sex omständigheter i beräkningen. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

4.2       Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna i Zelmanovits-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 99,71 %.

 

 

 

5       Fallet Yenon Levi

 

5.1       Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 91–99.

 

Bevisomständigheter beträffande Yenon Levi (se s. 117 ff., 126 f., 131 f., 136 ff., 271 ff. och 287 f. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Yenon Levi:

15. Blodet på hans undertröja (s. 126 p. 32)

16. Kniven av sameslöjd (s. 126 f. p. 33)

17. Olika sorters skog (s. 127 p. 34)

18. Vägen till fyndplatsen (s. 127 p. 35)

19. Skadebilden (s. 131 p. 3)

20. Blödningen ur vänster öra (s. 131 p. 4)

21. Axelskadan (s. 131 p. 5)

22. Revbensskador och inre bukskador (s. 131 f. p. 6)

23. Ordningsföljden på skadorna (s. 132 p. 7)

24. Levis matintag (s. 132 p. 8)

25. Påk utan bark (s. 132 p. 9)

26. Glipa mellan byxor och tröja (s. 132 p. 10)

 

Jag använder sex omständigheter i beräkningarna. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

5.2       Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna i Levi-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 98,2 %. Det stämmer med en allmän bedömning av bevisningen i detta fall, att den är klart svagare än i varje fall bevisningen i Therese- och Johanfallen.

 

 

6       Fallet Gry Storvik

 

6.1    Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 78–85.

 

Bevisomständigheter beträffande Gry Storvik (se s. 117 ff., 128, 133 ff., 136 ff., 271 ff. och 298 f. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Gry Storvik:

15. Spontana reaktionen om närhet (s. 128 p. 39)

16. Bergspartiet och kraftledningsstolpen (s. 128 p. 40)

17. Byggtomten i prostitutionskvarteret (s. 128 p. 41)

18. Kräkningen (s. 133 f. p. 18)

19. Huvudskadan (s. 134 p. 19)

20. Blåmärken/skrapsåren i ryggslutet (s. 134 p. 20)

21. Likfläckarna (s. 134 p. 21)

22. Blödningen från näsan (s. 134 p. 22)

23. Presenningen (s. 134 p. 23)

24. Klockan (s. 134 p. 24)

25. Vitt intill kroppen (s. 134 p. 25)

26. Hur kroppen låg vid fyndplatsen (s. 134 f. p. 26)

27. Bilspåren (s. 135 p. 27)

28. Christiansons kunskapstest (s. 135 p. 28)

 

Jag använder sex omständigheter i beräkningarna. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

6.2    Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna i Gry-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 99,2 %.

 

 

7       Fallet Trine Jensen

 

7.1    Utgångspunkter

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 72–78.

 

Bevisomständigheter beträffande Trine Jensen (se s. 117 ff., 127 f., 132 f., 135, 136 ff., 271 ff. och 298 f. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQ:s bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Trine Jensen:

15. Fyndplatsen (s. 127 p. 36)

16. Vägen till fyndplatsen (s. 127 p. 37)

17. Stopp på p-plats (s. 127 f. p. 38)

18. Kammen (s. 132 p. 11)

19. Väskremmen med strypsnaran (s. 132 p. 12)

20. Skadorna på huvudet (s. 132 f. p. 13)

21. Trine avklädd på underkroppen (s. 133 p. 14)

22. Framstupa sidoläge (s. 133 p. 15)

23. Kvistar på kroppen (s. 133 p. 16)

24. Den röda bilen (s. 133 p. 17)

25. Christiansons kunskapstest (s. 135 p. 28)

 

Jag använder fem omständigheter i beräkningarna. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

7.2    Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till fem av bevisomständigheterna i Trine-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på drygt 99,93 %.

 

 

8       Fallet Appojaure (Janny och Marinus Stegehuis)

 

8.1    Utgångspunkter för beräkningarna

 

Angående detta fall, se Quickologi s. 85–91.

 

Bevisomständigheter beträffande Appojaure (se s. 117 ff., 129 f., 136, 136 ff., 271 ff. och 298 f. i Quickologi)

Omständigheter som påverkar bevisvärderingen avseende alla åtta mord:

1. Erkännandet (s. 138 p. 40 i Quickologi)

2. Berättelsen som sådan med detaljer, hängde ihop etc. (s. 137 p. 39)

3. TQs bakgrund med våld och tidigare övergrepp (s. 117 p. 1)

4. Den psykiatriska diagnosen (s. 117 p. 2)

5. Alla utredningar nedlagda när han erkände, morden ouppklarade (s. 118 p. 3)

6. Det finns ingen annan rejält misstänkt (s. 118 p. 3)

7. Nästan alla uppfattade att TQ i huvudsak talade sanning (s. 118 p. 4)

8. Cigarrettpaketet med könshåren (s. 136 p. 36)

9. Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.)

10. Inte alibi (s. 118 p. 5)

11. Mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5)

12. Inget i förundersökningarna gav skäl till misstanke att TQ ljög (s. 118 p. 6)

13. Boken Kvarblivelse bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7)

14. TQ skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8)

 

Omständigheter som avser enbart Appojaure:

15. Skissen över tältplatsen (s. 129 p. 47)

16. Cykeln i Jokkmokk (s. 129 p. 48)

17. Mannen på Domus (s. 129 f. p. 49)

18. Gällivare centralstation (s. 130 p. 50)

19. Medhjälparen F (s. 131 p. 51)

20. Besöket hos N (s. 131 p. 52)

21. Attacken i tältet och skadorna, rättsläkarintyget (s. 136 p. 35)

 

Jag använder sex omständigheter i beräkningarna. Vilka jag använder framgår av beräkningspromemorian. Där framgår även hur jag beaktar den motbevisning som finns.

 

8.2    Det samlade bevisvärdet efter beräkningar med Bayes sats

 

Efter att ha tagit hänsyn till sex bevisomständigheter i Appojaure-fallet och motbevisningen kommer jag fram till ett bevisvärde på ca 99,87 %.

 

 

9       Sammanfattning och slutsatser

 

Jag har kommit fram till följande sannolikheter för skuld i de sju fall (åtta mord) där jag har gjort beräkningar.

Therese Johannessen: Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna i Therese-fallet, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, har jag kommit fram till ett bevisvärde på drygt 99,9999 %. Jag har då också tagit hänsyn till den motbevisning som finns. Därtill finns en hel del positiv bevisning som inte är beaktad.

Johan Asplund: Efter att ha tagit hänsyn till fem av bevisomständigheterna i Johan-fallet, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, har jag kommit fram till ett bevisvärde på drygt 99,999 %. Jag har då också tagit hänsyn till den motbevisning som finns. Det finns en hel del positiv bevisning som jag inte har beaktat när jag har kommit fram till sannolikhetsvärdet.

Charles Zelmanovits: Efter beaktande av sex av bevisomständigheterna, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, har jag, med hänsyn tagen även till motbevisningen, kommit fram till ett bevisvärde på drygt 99,71 %. Det finns inte tillnärmelsevis lika mycket ”överbevisning” i detta fall som i Johan- och Theresefallen.

Yenon Levi: Efter att ha tagit hänsyn till sex av bevisomständigheterna, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, samt viss motbevisning, har jag kommit fram till ett bevisvärde på ca 98,27 %. Inte heller här finns tillnärmelsevis lika mycket ”överbevisning” som i Johan- och Theresefallen.

Gry Storvik: Efter att ha beaktat sex av bevisomständigheterna, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, samt viss motbevisning, har jag kommit fram till ett bevisvärde på ca 99,21 %. Inte heller här finns tillnärmelsevis lika mycket ”överbevisning” som i Johan- och Theresefallen.

Trine Jensen: Efter att ha tagit hänsyn till fem av bevisomständigheterna, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, samt viss motbevisning, har jag kommit fram till ett bevisvärde på ca 99,93 %. Här finns åtskillig ”överbevisning” som inte är beaktad i beräkningen.

Makarna Stegehuis: Efter att ha beaktat sex av bevisomständigheterna, inkl. sådan bevisning som påverkar alla fallen, samt viss motbevisning, har jag kommit fram till ett bevisvärde på ca 99,87 %. Här finns inte tillnärmelsevis lika mycket ”överbevisning” som i Johan- och Theresefallen.

 

Beräkningarna är naturligtvis högst ungefärliga, men man kan vara relativt säker på att bevisvärdena ligger på ungefär den nivå som jag har  kommit fram till.

Det bör nämnas att punkterna 8-14 i bevislistorna inte har vägts in någonstans fastän de i viss utsträckning talar för att Sture Bergwall är skyldig. Det gäller alltså cigarrettpaketet med könshåren (se Quickologi s. 136 p. 36), Zampos markeringar i ärenden som inte åtalades (s. 248 f.), omständigheten att Bergwall inte har alibi för något av morden (s. 118 p. 5), att det finns mycket få konkreta omständigheter som talar mot hans skuld (s. 118 p. 5), att det inte fanns något avgörande i förundersökningarna som gav skäl till misstanke att Quick ljög (s. 118 p. 6), att boken Kvarblivelse innehåller sådana uppgifter om morden att den bör ha varit svår att ljuga ihop (s. 118 p. 7) och att Quick skrev grova sexualsadistiska texter på Säter (s. 119 p. 8).

Samtidigt står det klart att man vid en ordinär bevisvärdering utan tvekan kan sluta sig till att bevisningen räckte och räcker för ett konstaterande om skuld bortom rimligt tvivel. Var och en som är kunnig i bevisvärdering torde kunna dra den slutsatsen efter en genomgång av de bevis som finns nämnda i mina promemorior med beräkning av bevisvärdet.

Det ska framhållas att det som har framkommit sedan Sture Bergwall tog tillbaka sina erkännanden inte ger anledning att på något betydelsefullt sätt omvärdera den bevisning som fanns när han dömdes, alltså den som har använts i beräkningarna ovan. Sannolikhetsvärdet står i allt väsentligt fast. Bevisläget när domstolarna prövade åtalen var alltså sådant att det inte finns något tvivel om att det var rätt att döma Thomas Quick för de tre här berörda morden.

Slutligen vill jag hänvisa till de beräkningar jag gjort utifrån de båda starkaste bevisen, nämligen hundsöken och kunskapstestet. Dessa beräkningar visar att man redan utifrån dessa båda bevis kan sluta sig till att sannolikheten är försvinnande liten för att Thomas Quick ljög om alla morden.

Min övergripande slutsats är att det inte finns någon som helst anledning att misstänka att Thomas Quick i någon av domarna blev felaktigt dömd. Bevisningen var särskilt stark i domarna om morden på Therese Johannessen, Johan Asplund och Trine Jensen, men även i de övriga fallen räckte den och blev över.

Detta är ett extramaterial till boken Quickologi.