Maktmissbruk som maktmissbruk

av Göran Lambertz
Publicerad i UNT lördag 6 juli 2013

Detta skrivs under en semesterresa i Ukraina. Jag och min hustru bilar till Krim. Det var egentligen tänkt som en resa runt Svarta Havet, men konflikten vid gränsen mellan Ryssland och Georgien satte stopp för sådana planer.

Färden in i Ukraina ger en stark förnimmelse av det gamla Sovjetunionen. Två och en halv timme vid gränsen, därefter ändlösa mil av tråkig rak väg utan kaffeservering. Efter någon timmes körning: ett nästan osynligt hotell i en gudsförgäten by med stor Leninstaty på torget.

De 2 ½ timmarna vid tullen bestod mestadels av väntan. Men en halvtimme gick åt för granskning av handlingarna till vår bil. Det låg i luften att den kunde vara stulen. För varför var registreringsbeviset som nytt trots att det var åtskilliga år gammalt? Brukar inte polisen i Sverige granska bilens dokument? Är det verkligen sant att man kör bil över gränserna i EU utan att handlingarna kollas? Varför står hustrun som ägare?

Nästa möte med myndigheterna var när vi stoppades för fortkörning. Mätinstrumentet visade att jag hade kört 105 km/tim, tillåten hastighet var 50. Jag sa som det var: jag trodde begränsningen var 100 och såg inte den 50-skylt som tydligen hade funnits på motorvägen när vi passerade en stad. Jag beredde mig på höga böter och kanske körkortsförlust.

Ett skrivbord på poliskontoret invid vägen. Polismannen förklarade att bötesbeloppet var 900 grivnas, ungefär 720 kronor. Så mycket hade jag inte kontant. Hur mycket hade jag då? Jag visade honom drygt 200 grivnas som jag hade i fickan. Han muttrade, men jag förstod att det nog kunde räcka. Jag sa att jag måste få ett papper, men han menade att det inte behövdes.

Med min myndighetsröst hemifrån förklarade jag att det han gjorde var otillåtet och bad om hans namn. Pjotr. Efternamn? Men då fick det vara nog. Han blev arg och sa att vi omedelbart skulle ge oss iväg. Då fegade jag ur och tog chansen att slippa andra efterräkningar än moraliskt klander från i första hand UNTs läsare. Vi körde vidare.

Korruption inom polisen är ett allvarligt problem i Ukraina. Man kan inte få bukt med problemet om inte cheferna börjar tydligt fördöma maktmissbruket och klargör att allt sådant leder till avsked.

Mutor och pengar under bordet förekommer knappast inom polisen i Sverige. Hos oss är problemet i stället en osund kåranda på sina håll, där kolleger stöttar varandra även när det innebär lögner inför domstol. Man kan inte få bukt med detta om inte cheferna börjar fördöma oskicket tydligt och öppet. Inte något under mina åtta år som JK upprörde mig så mycket som att det inte sker. Maktmissbruk som maktmissbruk.

Det finns mycket gott att säga om Ukraina. Kiev är en underbar stad, människor är mycket vänliga och tullen arbetar målmedvetet för att efter bästa förmåga hindra att bilar som stjäls i Västeuropa körs till Ukraina för att säljas där.