Rättsväsendets konstitutionalisering

I sommar har president Obama haft två stora framgångar i USA:s högsta domstol. Först slogs det fast att det nya sjukförsäkringssystemet (Obamacare) är förenligt med konstitutionen. Och dagen efter förklarade domstolen att äktenskap mellan personer av samma kön måste tillåtas i alla stater.

Den andra domen avslöjade stark splittring mellan de nio domarna, inte bara numerärt (5 mot 4) utan också i de ovanligt polariserade motiveringarna.

De båda avgörandena illustrerar den centrala politiska roll som ledamöterna i amerikanska HD spelar. Många viktiga politiska beslut fattas genom deras tolkning av den mer än 200 år gamla konstitutionen. I USA gillar man detta och ser det som en garanti för de rättigheter och principer som lades fast när unionen blev till.

Ett sådant system är främmande för oss. Men sedan 25 år har vi ändå tagit flera steg i den amerikanska riktningen. Rättssystemet ”konstitutionaliseras”. Europakonventionen för mänskliga rättigheter får en allt starkare ställning, och med EU-inträdet 1995 är situationen ny. I viktiga delar är det nu domarna i Strasbourg och Luxemburg som har sista ordet.

På senare år har också vår egen konstitution – regeringsformen (RF) – visat tänderna. Det första exemplet var Mangadomen år 2012. En person hade barnpornografiska japanska mangateckningar i sin dator men blev friad av Högsta domstolen med hänvisning till det skydd för informations- och yttrandefriheten som ges i RF. De tecknade barnen var fantasifigurer som inte kunde misstas för verkliga barn. Innehav av sådana teckningar kunde enligt HD inte straffas.

Nyligen togs ytterligare ett steg när HD underkände en lagbestämmelse med hänvisning till RF. Värdefullt lösöre hade utmätts i två makars hem för mannens skatteskulder. Kvinnan överklagade för att egendomen tillhörde henne. Hon fick rätt och begärde att Skatteverket skulle betala hennes advokatkostnader.

Tingsrätten och hovrätten underkände anspråket. Lagen ger rätt till ersättning för kostnader i utmätningsmål bara från den som är ”enskild part”. I ärenden om skattefordringar är Skatteverket ”allmän part”. Men RF säger att rättegångar ska ”genomföras rättvist”, och enligt HD innebär det att befogade kostnader ska ersättas. Så Skatteverket fick betala.

Spelar det här någon roll egentligen? Ja, det har ganska stor betydelse. För denna ”konstitutionalisering” innebär att makt och ansvar flyttar. Den långsiktige lagstiftaren (grundlagstiftaren) får mer makt och ansvar, liksom domaren. Den vanlige lagstiftaren får mindre. De grundläggande rättigheterna stärks, samtidigt som möjligheterna att nyansera lagen genom aktuella politiska överväganden försvåras. Tillfälliga politiska och praktiska svårigheter hindrar inte att rättigheter slår igenom.

Det här är bra. Till det amerikanska systemet kommer vi aldrig. Det är också bra.