Till yttrandefrihetens försvar?

För sjätte gången på 40 år gav regeringen år 2008 en utredning i uppdrag att försöka skapa en teknikneutral grundlag för yttrandefriheten. Yttrandefrihetskommittén ska vara färdig i augusti. Jag är dess ordförande.

De nuvarande grundlagarna, tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), skyddar yttranden som förmedlas med någon av de teknikformer som räknas upp. De är alltså ”teknikberoende”.

Som skäl mot att slopa TF och YGL har anförts:

1. De har gällt under lång tid och visat sig hålla måttet.

2. De ger god förutsebarhet, dvs. man vet vad som gäller. Den som vill använda sin meddelarfrihet kan t.ex. vara säker på att skyddas av anonymitet.

3. De traditionella medierna är särskilt viktiga för yttrandefriheten, och därför bör grundlagarna inrikta sig på dem.

4. Om vi får en ny grundlag är risken att EU-lagstiftningen ingriper i yttrandefriheten genom att man i EU blir mer obenägen att godta undantag än man är i dag när våra grundlagar bottnar i en djup tradition.

Skälen för en ny grundlag är framför allt de här:

1. TF och YGL är inte anpassade till teknikutvecklingen. Tryckta tidningar har t.ex. ett starkare skydd än nättidningar. Det är principiellt fel.

2. Tolkningen av en ny lag kommer att stå på fastare grund genom att lagen avgränsas av ett tydligt syfte och inte genom vissa teknikformer. Det är en viktig juridisk förbättring.

3. Med dagens grundlagar kan samma texter, bilder, program med mera från ett och samma medieföretag ha olika lagskydd beroende på vilket medium de finns i. Det är knappast rimligt.

4. Det är svårt att undvika att TF och YGL kommer i konflikt med EU-rätten. Vi måste skydda alla tryckta texter, t.ex. på matpaket, medan andra stater kan hänvisa till behovet av att skydda journalistik och massmedier.

De som försvarar TF och YGL gör det för att skydda tryck- och yttrandefriheten. De antar att det sker bäst genom att nuvarande lagar behålls. Men det är fel. Den starka svenska yttrandefriheten bygger på sex grundbultar som alla kan bevaras fullt ut i en ny lag: censurförbud, meddelarskydd, ensamansvar, etableringsfrihet, stramt avgränsat straffansvar och en särskild rättegångsordning. Den enda nackdelen är, som med alla nya lagar, osäkerhet de första åren. Och yttrandefriheten förstärks genom att den breddas.

För en vecka sedan beslöt kommittén att inte föreslå någon ny grundlag. Jag kommer att reservera mig och föreslå en genomarbetad ny lag inklusive förklaringar och kommentarer.

En ordförande i en grundlagsutredning ska egentligen inte reservera sig. Men jag är övertygad om att Sverige liksom andra länder nu bör få en teknikneutral grundlag om yttrandefrihet.

Sannolikt kommer en sjunde utredning i frågan att tillsättas om några år. Jag slår vad om att den kommer att föreslå en ny grundlag.

Så varför inte redan nu?