Brottslighet, Emma, Kalla Fakta, Lögner, TV4, Våldtäkt

Extrabetraktelse med anledning av Kalla Fakta den 8 juni

av Göran Lambertz
Publicerad tisdag 8 juni 2021

Som jag skrev i min senaste Söndagsbetraktelse (nr 314) sänder TV4:s Kalla Fakta i kväll tisdag 8.6 ett program om det fall där jag har anklagats av ”Emma” för att ha våldtagit henne. Jag fick nu på morgonen (tisdag alltså) frågor från en reporter om hur jag besvarar Emmas anklagelser. Det fick mig att inse att jag kan få fler sådana frågor och att det bästa nog är att jag skriver ner hur det var för alla intresserades kännedom. Jag berättar mer utförligt i min bok, men så här var det i största korthet:

Emma kom till Uppsala på julafton med tåg från södra Stockholm, där hon bor. Hon kom kl. 16 i stället för kl. 14 som vi annars hade bestämt. Hon hänvisade till personliga problem som förklaring till den sena ankomsten. Jag hämtade henne vid tåget i Uppsala och vi var hemma hos mig vid ca kl. halv 5. Vi åt och drack sedan under eftermiddagen och kvällen, såg på tv, delade ut julklappar, tog en promenad och pratade. Sammanlagt drack vi två snapsar var till julmiddagen och ett glas Fireball var till kaffet, därutöver 2-3 glas vin var och på senkvällen två drinkar var. Vi blev ganska berusade men inte så att någon blev oregerlig eller tuppade av. Jag ”kladdade” på henne några gånger under kvällen (se Söndagsbetraktelse nr 314 för detaljer). Hon verkade inte ha något emot det men hade inte heller inbjudit till det, så det var fel av mig. Någon halvtimme före midnatt, då vi tittade på ett avsnitt av Queen´s Gambit, videopratade Emma med kompisen ”Louise”, jag var också med lite i samtalet. I polisförhören har Louise sagt att Emma ”däckade” under samtalet och var helt borta. Så var det inte, hon var helt vaken och medveten. Vi gick ner i köket (tv:n är liksom sovrummet på övervåningen) kring midnatt. Vi tog en sista drink som Emma blandade till. Vi satt i kökssoffan, drack och pratade. Då tog hon för första gången lite initiativ och kröp intill mig. Och så blev det så att hon inte använde den gästsäng på nedervåningen som jag hade bäddat utan kom med mig upp till sovrummet. Jag upplevde att hon var lite mer intresserad än jag då, men det var ingen större skillnad. Och vi hade alltså tyvärr sex. Jag minns en massa detaljer som jag berättade om för polisen och som jag skriver om i min bok. Emma var fullt medveten hela tiden, sexet var alldeles frivilligt och hon var lite mer aktiv än jag. – Så här har jag berättat från det första polisförhöret med mig till det femte och sista. Och så var det.

Emma ändrade däremot sin berättelse på flera viktiga punkter under de fyra förhör som hölls med henne innan jag blev anhållen. Så blir det gärna när man ljuger.

Hennes berättelse var förstås en annan. Hon sa att hon var helt borta under sexet och har en massa minnesluckor, men hon minns hur jag hade sex med henne och också utsatte henne för en del våld. Våldet blev mer och mer omfattande ju fler förhör som hölls med henne. Hon hade otroligt ont i underlivet, och på något sätt fick hennes huvud en ny form. Som stödbevisning hade åklagaren Louises berättelse om att Emma hade varit helt borta när de pratade med varandra. Och därtill fanns två ursäkter som jag messade till Emma när hon först skrev ”hur kunde du?” och sedan frågade om jag kunde lova att aldrig mer ha sex med henne. Jag skrev att jag förbannade mig själv. Och det gjorde jag verkligen, men det handlade om den moraliska skuld jag kände för att jag inte hade kunnat låta bli att ha sex med henne. För det borde jag inte ha haft fastän hon ville, jag skulle ju vara ett stöd för henne. Och då hade jag inte en tanke på att det säkert var just DET som hon ville. Hon hade en plan.

Helt medvetet och frivilligt var det från hennes sida som sagt. Och den som vill förstå varför även åklagaren till sist nog insåg att Emma ljög kan läsa den uppräkning av punkter som finns i min Söndagsbetraktelse nr 314. Även redovisningen av bevis och omständigheter som påverkar den s.k. ursprungssannolikheten utvecklas rejält i min bok.

Det är inte min sak att bedöma TV4:s sändning eller agerande. Men jag vill gärna säga att jag tre gånger har begärt att få svara direkt i programmet. Man har hänvisat till att det kommer att finnas en skylt där det står att det enligt Emma var jag och inte hon som skickade ett meddelande från Emmas telefon till hennes ex-sambo ”Mats” vid den tidpunkt då hon skulle ha varit däckad, och att jag säger att det är fel.

Vidare har jag tre gånger frågat vad den representant för Kalla Fakta som ringde mig och berättade om programmet, Sara, menade när hon efteråt som svar på min fråga om genmäle skrev ”Som jag berättade för dig så redovisar vi i programmet att du säger att du inte skickat det”. Det berättade hon nämligen inte alls. Och ingen av de tre gånger jag frågat om den saken har hon svarat.

Vad jag kan konstatera är att TV4 ger Emma stöd för den brottslighet som man rimligen måste förstå att hon har gjort sig skyldig till. Hon har angett mig falskt för våldtäkt. Jag är numera säker på (även om jag inte kan VETA, som när det gäller mig själv) att hon har angett två andra män falskt för våldtäkt, 2017 och 2018, liksom hon har gjort det åtskilliga gånger tidigare i sitt liv. Min gissning är att hon kommer att dömas till ungefär ett års fängelse så småningom för de falska angivelserna och den förvanskning av bevis som hon har gjort sig skyldig till.

För att försöka freda sitt samvete säger sig väl TV4 att ”man ville ge Emma chansen att freda sig mot mina anklagelser om att hon är en lögnerska och bedragerska”. Det kan ju vara snällt. Men TV4 har ett ansvar att ta reda på hur det ligger till och försöka förstå vad man faktiskt gör.

Och i verkligheten ger TV4 stöd åt hennes brottslighet, liksom många andra har gjort. Det är skadligt på flera sätt. Men goda tittarsiffror kan naturligtvis rättfärdiga att TV4 inte gör någon nytta med det man sänder, bara skada.