Extrabetraktelse om domen 191209 mot Cissi Wallin
Stockholms tingsrätt dömde på måndagen Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen till villkorlig dom och böter. Hon ska dessutom betala skadestånd till honom med 90 000 kr.
De båda var hemma hos honom en natt år 2006. År 2011 anmälde Cissi Wallin att hon blev våldtagen. Förundersökning inleddes men lades ned. Det ansågs att brott inte kunde styrkas. Från oktober 2017 har Cissi Wallin publicerat flera inlägg på Instagram och Facebook som har fått stor spridning. Där har hon pekat ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman. För detta åtalades hon för grovt förtal, och nu har hon alltså dömts.
Den stora frågan i målet var om det var försvarligt av Cissi Wallin att peka ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman. Och domstolen kom fram till att det inte var försvarligt av henne. Därför dömdes hon alltså. Tingsrätten prövade inte över huvud taget om Cissi Wallins uppgifter om vad som hände var sanna, eller om hon hade s.k. ”skälig grund” för dem (jfr min Extrabetraktelse den 26 november). Det motiverade man med att det inte spelade någon roll; utpekandet var inte försvarligt även om uppgifterna var sanna.
Jag vet naturligtvis inte om Cissi Wallin utsattes för en våldtäkt av Fredrik Virtanen. Men detta har alltså enligt tingsrätten inte någon betydelse för bedömningen om hon begick ett brott. Tingsrätten anser att Cissi Wallin ska fällas för grovt förtal även om hon blev våldtagen. För resonemangets skull kan vi därför utgå från att det faktiskt var fråga om en våldtäkt.
Domen stämmer med praxis i tingsrätter och hovrätter. Men Högsta domstolen har inte prövat något fall av detta slag, så någon vägledande rättspraxis finns inte. Och inte heller finns det något stöd i lagens förarbeten, dvs. lagstiftarens närmare motiveringar kring bestämmelsen, för en bedömning som är så sträng mot den som har blivit våldtagen. Tvärtom, får man nog säga. I förarbetena är uttrycket ”då någon godtagbar anledning att framställa en beskyllning ej förelåg” det närmaste vi kommer en uttolkning av vad som inte är ”försvarligt”, dvs. de fall då uppgiftslämnaren ska dömas. Tingsrätten menade alltså – för att hårdra det något – att Cissi Wallin må ha blivit våldtagen av Fredrik Virtanen men ändå inte hade någon godtagbar anledning att peka ut honom.
Jag anser att detta är fel. Tänk dig in i situationen. Du har blivit våldtagen av en person som du därför ogillar intensivt, kanske hatar. Eller du har blivit rånad av någon och livrädd. Ditt barn kanske har mördats. Du har blivit utsatt för tortyr i krig. Är det rimligt att du får höra att det inte var ”försvarligt” av dig att namnge den person som gjorde dig så illa? Är det rimligt att man säger dig att du inte hade ”någon godtagbar anledning” att peka ut honom? Jag tycker inte det. Och jag tror att Högsta domstolen kommer att ändra domen om målet hamnar där. (Först ska det naturligtvis till hovrätten.)
Visserligen är det kanske inte önskvärt att ett våldtäktsoffer på eget bevåg berättar offentligt om sin våldtäktsman. Men ska det för den skull vara brottsligt? Det tycker inte jag. Och jag menar att detta borde vara tämligen självklart. De flesta jurister har nog emellertid en annan uppfattning. Jag tror att det hänger samman en del med att de sedan juristutbildningen har fått veta att det är förtal inte bara om man sprider osanningar utan också om man sprider obehagliga sanningar om folk.
För mig är det en orimlig kränkning av ett våldtäktsoffer att straffa henne för att hon berättar offentligt vem gärningsmannen var. Och att hon dessutom får betala ett mycket högt skadestånd.
Som om det inte skulle spela någon roll att hon faktiskt blev våldtagen. (Det utgår vi alltså från. Frågan om hon verkligen blev det är irrelevant.)
Som om det inte skulle spela någon roll att vi i princip har yttrandefrihet, och att den friheten rimligen bör sträcka sig långt för den som har blivit utsatt för ett allvarligt brott.
Som om det inte skulle spela någon roll att det är brottsoffret själv som berättar, inte någon annan som sprider uppgifterna vidare.
Som om det inte skulle spela någon roll att den som blir våldtagen utsätts för en mycket värre kränkning än den våldtäktsman som får sitt namn offentliggjort.
Som om det inte skulle spela någon roll att man i tveksamma fall hellre ska fria en åtalad än fälla.
Och en gång till: Jag har ingen aning om vad som är sant angående den påstådda våldtäkten. Men vad som är sant spelar alltså ingen roll.