Extrabetraktelse om en far på hans dag

Så här på farsdagskvällen sitter jag och tänker på min pappa. Av alla viktiga människor i mitt liv har han och mamma varit de allra viktigaste. Pappa var det framför allt för att det var alldeles omöjligt att vara oärlig eller omoralisk i hans närhet. Det var självklart att man måste tala sanning, och lika självklart att man måste göra det som var rätt. Att ljuga eller luras gick bara inte. Det var bara dom riktigt dåliga människorna som gjorde sånt.
Pappas föräldrar var lite omaka på så sätt att hans mamma var 13 år äldre än hans pappa. Hon var föreståndare för mejeriet i Drängsbo i Östergötland. Farfar arbetade där som schas och tycke uppstod. De blev ett par 1907, när farmor var 32 och farfar var 19. Och de fick sedan fyra barn under åren 1910 – 1917, pappa var yngst. Han föddes i Söderfjäll på Väddö, där föräldrarna hade lanthandel.
Så småningom kom familjen till Opphem i Östergötland. Och lanthandel drev de även där. Farfar hade dessutom en körskola med taxirörelse och så småningom ett sågverk. Om det var omöjligt för pappa att vara oärlig när han pratade med mig så erkände han ändå att han själv hade begått brott när han hjälpte farfar med bilarna. Så här skrev han i en berättelse till vår släktkrönika:
”Pappa lärde folk att köra bil. Detta blev också min uppgift från det jag var i 14-15-årsåldern. Det var nog ett 10-tal elever jag gav de första lärospånen i bilkörning.
När jag sedan blev 18 år och själv fick ta körkort, vilket skedde en vecka efter födelsedagen och kostade 15 kr, fick jag börja skjutsa folk. Detta krävde egentligen trafikkort, och sådant kunde inte erhållas förrän man fyllt 21 år. Det hände vid flera tillfällen att jag, när jag var hemma över söndagen från militärtjänsten, fick följa med någon familj kanske endast några mil bort och vara borta hela dagen. Åkte man så långt som till Hovetorp eller Linköping, stannade man alltid hela dagen och väntade, om sällskapet skulle hem igen. Det var inte så roligt alla gånger, trots att det fortfarande var ganska roligt att köra bil.
Så småningom kom det till landsfiskalens öron att jag körde i trafik trots att jag inte var berättigad därtill. Efter lång och omständlig utredning kunde han få mig fälld för detta brott, vilket kostade pappa 60 kr och mig själv 20 kr i böter. Att utredningen var besvärlig för honom berodde till en del på att alla vi kände ljög för att skydda mig. – Så småningom fick jag mitt trafikkort år 1938.”
Jag tänker på pappa med mycket värme och kärlek i dag på Fars dag.
(På bilden syns pappa i mitten med föräldrar och systrar.)