Extrabetraktelse om Svea hovrätts dom i dag mot Cissi Wallin
För knappt tre år sedan (191209) dömdes Cissi Wallin av Stockholms tingsrätt för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Hon fick villkorlig dom och böter och skulle dessutom betala skadestånd till Fredrik Virtanen med 90 000 kr.
De båda var hemma hos honom en natt 2006. År 2011 anmälde Cissi Wallin för polisen att hon blev våldtagen den natten. Förundersökning inleddes men lades ner. Det ansågs att brott inte kunde styrkas. Från oktober 2017 publicerade sedan Cissi Wallin flera inlägg på Instagram och Facebook som fick stor spridning. Där pekade hon ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman. För detta åtalades hon för grovt förtal, och hon dömdes alltså i tingsrätten. Jag skrev en betraktelse om domen som jag nu delvis upprepar och delvis kompletterar efter hovrättens dom i dag.
Den stora frågan i målet var om det var försvarligt av Cissi Wallin att peka ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman. Tingsrätten kom fram till att det inte var försvarligt, och därför dömdes hon. Tingsrätten prövade inte över huvud taget om Cissi Wallins uppgifter om vad som hände var sanna, eller om hon hade s.k. ”skälig grund” för dem (jfr min Extrabetraktelse den 26 november 2019). Det motiverade man med att det inte spelade någon roll; utpekandet var inte försvarligt även om uppgifterna var sanna.
Hovrätten gör nu samma bedömning och Cissi Wallin döms för grovt förtal till villkorlig dom och böter. Skadeståndet höjs till 100 000 kr. Om Cissi Wallin utsattes för en våldtäkt eller inte spelar enligt hovrätten (liksom alltså tingsrätten) inte någon roll. Det är brottsligt att berätta offentligt även om hon faktiskt blev våldtagen.
Domen stämmer med praxis i tingsrätter och hovrätter. Men Högsta domstolen har inte prövat något fall av detta slag, så någon vägledande rättspraxis finns inte. Och inte heller finns det något stöd i lagens förarbeten, dvs. lagstiftarens närmare motiveringar kring bestämmelsen, för en bedömning som är så sträng mot den som har blivit våldtagen. Tvärtom, får man nog säga. I förarbetena är uttrycket ”då någon godtagbar anledning att framställa en beskyllning ej förelåg” det närmaste vi kommer en uttolkning av vad som inte är ”försvarligt”, dvs. de fall då uppgiftslämnaren ska dömas.
Jag skrev min betraktelse 2019 för att jag ansåg att det är fel att döma en kvinna som FAKTISKT har blivit våldtagen för förtal om hon offentliggör vem som våldtog henne. Jag tycker inte att det är rimligt att kvinnan i det läget döms för brott. Enligt min uppfattning är det ”försvarligt” att hon namnger en person som har gjort henne så illa. Jag skrev att jag tror att Högsta domstolen kommer att ändra domen om målet hamnar där. Det tror jag fortfarande.
Visserligen är det kanske inte önskvärt att ett våldtäktsoffer på eget bevåg berättar offentligt om sin våldtäktsman. Men det betyder inte att det bör vara brottsligt. För mig är det en orimlig kränkning av ett våldtäktsoffer. Jag upprepar det jag skrev förra gången:
Som om det inte skulle spela någon roll om hon faktiskt blev våldtagen.
Som om det inte skulle spela någon roll att vi i princip har yttrandefrihet, och att den friheten rimligen bör sträcka sig långt för den som har blivit utsatt för ett allvarligt brott.
Som om det inte skulle spela någon roll att det är brottsoffret själv som berättar, inte någon annan som sprider uppgifterna vidare.
Som om det inte skulle spela någon roll att den som blir våldtagen utsätts för en mycket värre kränkning än den våldtäktsman som får sitt namn offentliggjort.
Som om det inte skulle spela någon roll att man i tveksamma fall hellre ska fria en åtalad än fälla.
Jag har förstås ingen aning om vad som är sant angående den påstådda våldtäkten. Men jag hoppas att domstolarna inte dömer som de gör därför att det är för svårt att slå fast vad som är bevisat.
--
PS 1 Det är värt att notera att yttrandefrihetsjuryn i Stockholms tingsrätt frikände Cissi Wallin när JK åtalade henne för att ha förtalat Fredrik Virtanen i sin bok Allt som var mitt; historien som inte får berättas. Det var alltså samma förtal som dagens dom avser, men i ett yttrandefrihetsskyddat medium. En intressant fråga är då om yttrandefriheten i det aktuella avseendet är mer vidsträckt i en bok än på t.ex. Twitter, Instagram och Facebook. Eller var det ”bara” så att juryn som tyckte annorlunda än juristdomarna i tingsrätten och hovrätten?
--
PS 2 Till visst försvar för Svea hovrätt bör sägas att hovrätten markerar att det ibland kan vara försvarligt av en våldtagen kvinna att offentliggöra namnet på sin våldtäktsman. Det sker genom motiveringen: ”Med hänsyn till att uppgifterna som Cecilia Wallin Blomberg lämnat alltså har avsett händelser som låg långt tillbaka i tiden [och] att uppgifterna har lämnats till ett mycket stort antal personer […], finner hovrätten vid en samlad bedömning att det inte kan anses ha varit försvarligt att […] sprida uppgifterna.” Hade det gått kortare tid, och hade uppgifterna getts mindre spridning, hade bedömningen alltså kanske blivit en annan. Och då hade hovrätten måst pröva om anklagelsen var sann eller hade skälig grund.