Söndagsbetraktelse nr 169

Hur bär man sig åt för att ta ställning i politiska frågor?

För det mesta gör man det genom att tycka. Och tycker gör man i princip på grundval av sina värderingar. Oftast kan man helt enkelt gå på känsla, och det fungerar. Om man jämför sin känsla med resultatet av en någorlunda objektiv argumentkalkyl, brukar man kunna ge sig själv (dvs. sin känsla) rätt.

Men en del frågor är ovanligt svåra att besvara. Och i veckan dök en av dem upp igen, den om förbud mot slöja (hijab). Den är inte särskilt het i valrörelsen, men det retar mig att jag inte kan ta ställning. Ibland lutar jag hit och ibland dit.

Frågan är i princip svartvit. Antingen är svaret att staten inte ska lägga sig i kvinnors klädsel (= inget slöjförbud), eller också att en sådan inblandning just i detta fall är motiverad (= slöjförbud i någon form).

I debatten om ett eventuellt slöjförbud ogillas ofta motsidans argument i hårda tongångar. Så var det i veckan. Som om saken vore enkel. Men det är den inte. Frågan om slöjförbud är i själva verket en av de frågor där man bör titta närmare på skälen för och emot.  Jag börjar med att lägga alla mer eller mindre betydelselösa synpunkter (som gränsdragningssvårigheter, säkerhetsaspekter och vilket som är "mest liberalt") åt sidan.

De viktigaste argumenten för ett svenskt slöjförbud är då i huvudsak dessa:

F1. Slöjan har sin grund i en kultur där män är överordnade kvinnor, där kvinnor inte ges samma möjligheter som män och där män håller kvinnor nere på olika sätt. Om kvinnor inte bär slöja slipper de ifrån något som symboliserar och befäster denna kultur. Det finns goda skäl att tro att ett förbud skulle påskynda en starkt önskvärd utveckling här i Sverige.

F2. Vi vill ha ett samhälle där kvinnor och män är jämställda. Samhället / lagstiftaren bör ge tydligt uttryck för denna strävan inför företeelser som innebär att jämställdheten allvarligt utmanas och ifrågasätts. Genom ett slöjförbud markerar vi för både män och kvinnor från ”slöjkulturer” att de lever i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet.

F3. Många gånger är det inte verklig frivillighet som gör att kvinnor bär slöja, och i grunden är det ett krav som deras kultur – och särskilt männen – riktar mot dem. Bär de inte slöja bryter de mot en regel som de förväntas följa, och för de flesta är det svårt att gå emot denna regel.

Och de viktigaste argumenten emot ser ut ungefär så här:

M1. Kvinnor bör själva få välja hur de ska klä sig. Ett slöjförbud innebär ett slags omyndigförklaring av de kvinnor som föredrar att bära slöja.

M2. Slöjan är för många kvinnor en positiv del av den kultur och religion som de tillhör. För dem symboliserar den bl.a. trohet och sexuellt ansvarstagande, något som många faktiskt vill stå för som en del i det de uppfattar som ett gott förhållande inom familjen och mellan könen. Därtill uppfattas slöjan ofta som en vacker del av klädseln, något man uppskattar och inte vill vara utan.

M3. Man bör respektera yttringar av andra religioner och kulturer om det inte finns starka skäl emot.

Tre mot tre, ganska starka argument på båda sidor. Motsidan har de starkaste principargumenten (M1 och M3). Men försidans argument (särskilt F2 och F3) väger tyngst från värderingssynpunkt. I varje fall om det är jag som ska värdera.

Kanske är detta en sådan fråga som jag får kapitulera inför och erkänna det ovanliga: Känsla och intellekt ger olika utslag.

Hur gör man då?