#metoo, Anders Eka, Anders Perklev, Anders Thornberg, Anne Ramberg, Arbogafallet, Biobanker, Christer Danielsson, Dan Eliasson, Dawit Isaak, Europakonventionen, GDPR, Girjas, Granskningsnämnden, Gymnasielagen, Helena Jäderblom, Högerextremism, Ishockey, Jean-Claude Arnault, Johanna Möller, Justitiekanslern, Kevinärendet, Lena Frånstedt Lofalk, Mälardalens högskolan, Mari Heidenborg, Medier, Mia Edwall Insulander, Misshandel, Nämndemän, Peter Nobel, Petra Lundh, Polisen, Rahmat Akilov, Rättsåret, Sexualbrott, Söndagsbetraktelser, Sture Bergwall, Tiggeriförbud, Utsatta bostadsområden, Våldtäkt, Vellinge kommun

Söndagsbetraktelse nr 188

av Göran Lambertz
Publicerad söndag 30 december 2018

Liksom förra året ska jag ägna den sista betraktelsen för 2018 åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2018”?

 

Från omvärlden minns vi bl.a. att brottsutredningar mot flera av Donald Trumps medarbetare närmade sig presidenten själv på ett för honom ganska hotfullt sätt, att journalister har fängslats och trakasserats mer än på många år av regimer som inte gillar att bli granskade och att Therese Johaug var avstängd för dopning under de olympiska spelen i Sydkorea.

 

På en lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige är det trångt även detta år. Jag får t.ex. inte plats med den hemlöse Gica som dog efter en misshandel i Huskvarna, målet mellan Transportstyrelsens f.d. GD Maria Ågren och staten i Arbetsdomstolen, den svenske forskaren Ahmadreza Djalali som sitter i iranskt fängelse dömd till döden för påstått spionage för Israel, fortsättningen av Macchiariniaffären eller turerna kring Svenska akademiens stadgar.

 

Så här ser min lista ut:

 

1. Polisen har vid årsskiftet varit en enda myndighet i fyra år, men omorganisationen har fortfarande inte satt sig. Dan Eliasson fick lämna sin plats som rikspolischef och ersattes av Anders Thornberg. Det har medfört att kritiken mot polisen till stor del har tystnat. Dan Eliasson hade inte förtjänat att få gå, men för lugnets skull var det ändå bäst att han fick göra det.

 

2. Rahmat Akilov dömdes för terroristbrott, fem mord och 119 mordförsök till livstids fängelse och livstids utvisning från Sverige. Rättsväsendet klarade påfrestningarna av Sveriges hittills värsta terrorangrepp på ett bra sätt.

 

3. År 2018 innebar inte någon lättnad i problemen med skjutningar och annan laglöshet i utsatta förorter, eller med anknytning till dessa orter. Det är nog ingen överdrift att säga att vi står inför Sveriges största politiska problem i modern tid.

 

4. Jean-Claude Arnault, den s.k. kulturprofilen, dömdes i hovrätten för två våldtäkter till 2 ½ år i fängelse. Domen framstår som riktig, men sexualbrottslagstiftningen är alltför onyanserad.

 

5. Sture Bergwall vägrades skadestånd av Justitiekanslern trots att han frikänts efter att ha dömts för åtta mord i ”Sveriges största rättsskandal”. Det är något som är lurt.

 

6. Vi fick nya personer på flera av de allra högsta posterna i rättsväsendet: Mari Heidenborg blev justitiekansler, Anders Eka ordförande i Högsta domstolen, Helena Jäderblom ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, Petra Lundh riksåklagare och Anders Perklev president i Svea hovrätt. Alla fem är mycket bra, och jag önskar dem lycka till.

 

7. I Advokatsamfundet var det hård strid om ordförandeposten. Christer Danielsson besegrade Lena Frånstedt Lofalk på mållinjen. I praktiken handlade striden i stor utsträckning om den avgående generalsekreteraren Anne Ramberg, som nästa år efterträds av Mia Edwall Insulander.

 

8. Den s.k. gymnasielagen ger en möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande ungdomar, ca 9 000 personer. Lagen underkändes av flera migrationsdomstolar men godkändes till sist av överinstansen, Migrationsöverdomstolen. Det är inget tvivel om att godkännandet var riktigt.

 

9. Dawit Isaak är kvar i fängelse i Eritrea efter mer än femton år. Det är oerhört upprörande att inget kan göras åt ett sådant rättsövergrepp.

 

10. I det s.k. Arbogafallet dömdes Johanna Möller även i hovrätten till livstids fängelse. Hon dömdes för mord på sin pappa och mordförsök på sin mamma men friades från ansvar för anstiftan till mord på sin f.d. man. Fallet är ett av de mest spektakulära i svensk brottshistoria, men bevakningen kändes inte alltid sund.

 

11. I en uppmärksammad dom friade nämndemännen i Solna tingsrätt en man som var åtalad för misshandel av sin hustru. De hänvisade bl.a. till att mannen kom från en god familj. Hovrätten ändrade domen och fällde mannen. Men ännu mer uppseendeväckande än nämndemännens motivering var, enligt min mening, mediernas starkt överdrivna bild av vad nämndemännen hade skrivit. (Se min söndagsbetraktelse nr 146.)

 

12. Högsta domstolen fastställde gränserna för när en s.k. cross-checking i ishockey är brottslig. Cross-checking ska straffas som misshandel om (1) den utdelas ”utan direkt samband med spelet” och om (2) det dessutom är fråga om ”ett kraftfullt slag mot eller i närheten av ett oskyddat område av kroppen”. Så nu vet vi.

 

13. Mälardalens högskola fick efter en dom i Högsta domstolen betala tillbaka en del av studieavgiften till en utländsk student på grund av bristande kvalitet i utbildningen. Det är veterligen första gången något sådant har hänt.

 

14. Granskningsnämnden friade SVT:s dokumentär om utredningen av mordet på 4-årige Kevin år 1998. Enligt min mening medför nämndens beslut att SVT har näst intill fri rätt att vilseleda allmänheten om det sker i en granskande dokumentär. Vilseledandena var mycket allvarliga (se min extrabetraktelse den 14 maj).

 

15. Sedan maj i år gäller EU:s s.k. dataskyddsförordning (GDPR) i Sverige. Förordningen stärker ytterligare skyddet för enskildas personuppgifter. Frågan är om de omfattande besvär som myndigheter och andra orsakas uppvägs av vinsterna. Men i Sverige har vi en helt annan tradition för skydd för personuppgifter (= lägre) än i de flesta andra europeiska länder.

 

16. Högsta förvaltningsdomstolen förklarade att Vellinge kommun har rätt att införa ett förbud mot tiggeri. Men troligen kommer förbudet att bli delvis ogiltigt. Det beror på att en person med stora ekonomiska svårigheter sannolikt enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inte kan hindras att stillsamt vädja om ekonomisk hjälp.

 

17. I det uppmärksammade målet mellan Girjas sameby och staten blev ingen av parterna nöjd med hovrättens dom. Hovrätten kom fram till att den rätt till renskötsel, jakt och fiske som samer genom historien har upparbetat i området inte har uteslutit andra från att jaga och fiska på samma mark, men att staten inte har någon egen jakt- eller fiskerätt. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i målet. Det är bra, men markstriderna borde ha lösts av lagstiftaren för länge sedan.

 

18. Efter Almedalsveckan och våldsamma demonstrationer i bl.a. Stockholm och Göteborg talar nu flera av riksdagspartierna om att förbjuda medlemskap i organisationer som förespråkar våld. Förre DO Peter Nobel har drivit den linjen i många år. Trots att det finns befogade invändningar mot ett förbud, anser jag liksom Peter Nobel att det bör införas.

 

19. #metoo-rörelsen fyllde ett år. Många har kritiserat uthängningarna av ett antal män för att de skett utom rätta. Men hade man fordrat rättslig prövning, hade #metoo aldrig kunnat hända. Och då hade vi gått miste om något mycket viktigt.

 

20. De intressen som bär upp lagen om s.k. biobanker hindrar enligt en dom i Högsta domstolen regelmässigt att vävnadsprover i en biobank tas i beslag för att utreda brott. Bra.

 

Gott Nytt Rättsår 2019!