Söndagsbetraktelse nr 197

Det är ett känt faktum att man nästan alltid njuter mer av musik om man ser den som sjunger eller spelar samtidigt som man hör musiken. Ännu större är skillnaden om musiken åtföljs av fin dans.

Ändå blev jag förvånad när jag såg fantastisk dans i ett klipp på Facebook häromdagen och sa till mig själv att ”det där är en helt underbar låt, vad är det den heter nu igen?”. Efter att ha rannsakat mitt ganska dåliga musikminne konstaterade jag att det var Lady in red med Chris de Burgh. Och den har jag aldrig varit väldigt förtjust i. Jag lyssnade på den igen på Spotify och tyckte ”sådär”. Men när jag sedan spelade upp dansnumret på nytt var jag trollbunden – av dansen men kanske framför allt av musiken, Lady in red.

Varsågod att syna mig den som så önskar. Här finns dansnumret: https://www.facebook.com/gorodpermru/videos/1789415554425884/UzpfSTEwMDAwMDE4MDA5ODYyMDpWSzoyNDY3MzQ2MDAzMjgwMDEx/. (Lady in red kommer efter ungefär 4.45 och varar bara 30 sekunder. Man kan förstås snabbhoppa dit, men även det övriga är mycket njutbart. – Ursäkta stölden, Shabnam Alizadeh.)

Jaja, smaken är förstås olika. Men om inte förr så vet jag nu att musik kan förtrollas av dans.