Söndagsbetraktelse nr 243
Nu har jag, som många andra, sett den tre och en halv timme långa filmen ”The irishman” på Netflix. Och liksom de flesta är jag tagen av storyn, de möjliga avslöjandena och framför allt regi- och skådespelarprestationerna. Martin Scorsese (regi), Robert de Niro, Al Pacino, Joe Pesci, Harvey Keitel och Anna Paquin tillhör de yppersta, men det visste vi redan.
Filmen handlar om den italienska maffian på 1960- och 70-talen, framför allt i Pennsylvania (där familjen Bufalino härskade) och Detroit (där Jimmy Hoffa ledde fackförbundet Teamsters med tydliga maffiakopplingar). Hoffa försvann år 1975 i något som med stor sannolikhet var en ”maffiaåtgärd”. Enligt filmen var det dess berättare och huvudperson, Jimmy Hoffas vän och förtrogne Frank Sheeran, som mördade honom på uppdrag av Russell Bufalino och med många andra maffialedares goda minne.
Två reflektioner med anledning av filmen (som jag f.ö. ger en nia, jfr betraktelserna 85 och 192):
1. Den italienska maffians välde i USA på 1900-talet är det kanske bästa exemplet på hur det kan gå i ett annars demokratiskt och rättsligt välfungerande land när makt genom våld, hot och korruption växer sig stark om inte samhällsinstitutionerna reagerar tillräckligt snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Det bör vara en lärdom för oss när vi ska komma till rätta med de bomber, skjutningar, bränder och annat som den svenska gängbrottsligheten inrymmer. (Jfr betraktelse nr 223.)
2. Jag har plöjt recensioner av The irishman, och alla utgår från att det är Frank Sheeran som är filmens ”irishman”. Men jag undrar om inte Scorsese, de Niro och de andra i producentgruppen tänkte sig något annat när de gav filmen dess namn. Frank Sheeran var visserligen irländare, men såvitt jag kunde uppfatta förekommer ordet ”irishman” bara en gång i filmen, och den som åsyftas har en mycket viktig bakgrundsroll. Det är efter en knapp timme som man leds in i misstankarna om att den italienska maffian låg bakom mordet på John F. Kennedy 1963. Berättaren Sheeran säger: ”The Italians wanted Kennedy, the irishman, for president. And that´s what they got.”