Söndagsbetraktelse nr 273
Nasrin Sotoudeh är en iransk jurist och frihetsaktivist, 57 år gammal. Hon har dömts till fängelse i sammanlagt 38 år och ett stort antal piskrapp för bl.a. ”brott mot den nationella säkerheten” i sitt land. Nu har hon inlett en hungerstrejk mot de politiska domarna i Iran.
Tidigare har jag skrivit om Loujain al-Hathloul, en 30-årig saudisk litteraturvetare som är fängslad i sitt hemland Saudiarabien för att ha ”undergrävt statens säkerhet”, ”konspirerat med främmande element” och ”brutit mot de religiösa och nationella normerna”. Och om Yasaman Aryani, 24, som protesterade mot det iranska slöjtvånget genom att dela ut pappersblommor i en tågvagn för kvinnor och dömdes till fängelse i nio år och nio månader. Hon dömdes för att ha ”uppmuntrat och möjliggjort moralkorruption och prostitution”. (Se Söndagsbetraktelse 250.)
I länder som Iran och Saudiarabien sker detta i dag. Gång på gång på gång. Modiga människor fängslas för att de arbetar för frihet. Staterna bryter effektivt och ohämmat mot den mest grundläggande friheten av alla, att yttra sig fritt. Och vi kan inget göra. Vi läser en notis i tidningen, bryr oss kanske lite grand, men går vidare.
Människorättsorganisationer försöker agera på olika sätt. Företrädare för några av världens regeringar protesterar. Ibland går det så långt som till internationella sanktioner mot den diktatoriska staten och dess företrädare. Men Nasrin Sotoudeh, Loujain al-Hathloul och Yasaman Aryani sitter kvar i sina fängelser liksom många andra. Det är i praktiken tillåtet för stater att kränka grundläggande friheter och mänskliga rättigheter hur grovt som helst så länge det sker inom statens gränser.
Det finns inget att göra.
Men man kan inte låta bli att fundera över vad som möjligen skulle kunna göras ändå. Det har många gjort tidigare, förstås, men det hindrar inte att var och en av oss försöker. För det är fullkomligt orimligt att frihetssträvande modiga människor sitter fängslade för att de vågat göra det som är rätt.
Många av skurkstaterna har ett omfattande ekonomiskt samarbete med företag i de delar av världen som står för frihet. Om många av dessa företag skulle göra NÅGOT för att visa att de bryr sig om yttrandefriheten i t.ex. Iran och Saudiarabien, då kanske det kunde betyda en del för dessa staters vilja att öka friheten, att kanske rentav medge yttrandefrihet så länge den utövas fredligt?
Kanske. Låt oss välja Iran och Saudiarabien bland alla länder som grovt kränker yttrandefriheten. Jag utmanar därför alla företag som på olika sätt är verksamma i, eller har kommersiella avtal med, Iran eller Saudiarabien. Jag uppmanar företagen att göra NÅGOT för att visa att de bryr sig om yttrandefriheten i dessa länder.
Och eftersom jag liksom Nasrin Sotoudeh är jurist, och eftersom jag högaktar henne och hennes mod, väljer jag henne som exempel när jag nu frågar svenska jurister om de vill visa sin solidaritet med henne.
Man skulle kunna tänka sig detta: På söndag, den 23 augusti kl. 12.00, inleder vi svenska jurister en ”hungerstrejk” till stöd för vår fängslade och piskade kollega Nasrin Sotoudeh. Det blir en ”stafetthungerstrejk” där vi står två i taget, i ett dygn var, utanför Riksdagshuset i Stockholm. Strejken pågår i en månad, till den 23 september kl. 12.00.
Vi hungerstrejkar till stöd för Nasrin Sotoudeh som företrädare för alla modiga människor i bl.a. Iran och Saudiarabien som sitter fängslade för att ha yttrat sig för frihet. Som bl.a. Loujain al-Hathloul och Yasaman Aryani har gjort. Vi strejkar för att ge uppmärksamhet åt Nasrin Sotoudehs egen hungerstrejk. Och vi uppmanar alla företag som på olika sätt är verksamma i, eller har kommersiella avtal med, Iran eller Saudiarabien att göra NÅGOT för att visa att de bryr sig om yttrandefriheten i dessa länder.
Finns det tillräckligt intresse av en sådan aktion?
De svenska jurister (inkl. juriststudenter) som vill delta i en sådan månadslång stafetthungerstrejk utanför Riksdagshuset i Stockholm kan anmäla sig till mig, antingen på Facebook i anslutning till denna söndagsbetraktelse, eller på min mejladress (glambertz@hotmail.com). Anmäl gärna vilket dygn ni i så fall vill strejka, så gör jag upp en lista. Ge mig era mejladresser. Och anmäl er senast på onsdag, den 19 augusti kl. 12.00. Om minst 62 personer anmäler sig blir strejken av (2 x 31 dagar), annars inte.