Söndagsbetraktelse nr 311

I tisdags var det huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i ett mål om förtal. Åtalad är ”Emma”, den kvinna som anmälde mig för våldtäkt. Hon är åtalad för att hon skrev, så att flera tusen personer fick veta det, att hon 2017 blev våldtagen av PA. Efter att ha sluppit ut från sex veckor i häkte polisanmälde han henne för förtal. Det blev alltså så småningom åtal, och nu har det varit förhandling i tingsrätten. Det blir dom den 25 maj.

Som några kanske minns har jag vid flera tillfällen sagt och skrivit att jag tycker att kvinnor som faktiskt har blivit offer för våldtäkt bör ha rätt att berätta offentligt vem som gjorde det. Att berätta bör anses försvarligt när det är våldtäktsoffret själv som gör det, och därmed inte brottsligt som förtal. Anser jag. Och jag har varit kritisk mot ett par tidigare domar (se bl.a. min Extrabetraktelse om domen 191209 mot Cissi Wallin).
--
Det som är något pikant i sammanhanget är att jag – som några kanske också minns – hade skrivit ett rättsutlåtande i förtalsmålet mot Emma, ett rättsutlåtande med just det nyssnämnda innehållet: om Emma verkligen blivit våldtagen av PA borde hon som offer ha rätt att offentliggöra hans namn. Och följaktligen borde hon i så fall inte dömas för förtal.
--
Hur blev det då med det där rättsutlåtandet efter det som hände – som några kanske också minns – mellan mig och Emma på julafton 2020 och sedan genom att jag anhölls och häktades i mars? Efter det hade jag ju förstått på det smärtsammaste av alla sätt att jag haft att göra med en kvinna som ljög om våldtäkter. Som hittade på. Och om hon ljög mot mig, vilket jag visste att hon gjorde, då fanns det förstås en del som talade för att hon ljugit även mot PA.

Det visade sig att Emmas advokat återkallade mitt rättsutlåtande sedan jag släppts. Och det var klokt. För i det uppkomna läget skulle mitt namn under ett utlåtande inte göra nytta för Emma. Tvärtom borde det i möjligaste mån förtigas att hon just hade beskyllt ytterligare en man för våldtäkt utan att bli trodd.

Medan mitt rättsutlåtande fanns kvar i förtalsmålet var det i högsta grad aktuellt för Emma att försöka leda i bevis att hon faktiskt hade blivit våldtagen av PA. För om hon inte försökte med det, skulle hon vara chanslös. Men nu gav Emma och hennes advokat upp inte bara rättsutlåtandet, utan även de försöken. All bevisning som de först hade åberopat, inkl. tio vittnen som skulle kunna berätta vad som hänt eller vad hon sagt efteråt, återkallades.
--
Alla som tänker efter förstår vad det betyder,
1. när det gäller hennes anklagelser mot PA (varför för hon inte in den bevisning som finns om hon faktiskt blev våldtagen?),
2. när det gäller utgången i förtalsmålet.
--
Jag borde egentligen skriva något också om extremfeministernas syn på falska våldtäktsanklagelser (i praktiken att sådana anklagelser är berättigade). Men jag ska vänta med det och i stället diskutera det i min bok, som kommer om inte alltför länge.