Anna Ardin, Cablegate, Chelsea Manning, Collateral murder, Edward Snowden, Internationell rätt, Joe Biden, Julian Assange, Krigsbrott, Nils Melzer, Söndagsbetraktelser, Utlämning, Wikileaks

Söndagsbetraktelse nr 341

av Göran Lambertz
Publicerad söndag 12 december 2021


En brittisk domstol beslöt i fredags att Julian Assange kan lämnas ut till USA för prövning av anklagelserna mot honom där för bl.a. dataintrång och spioneri. Assange kommer förstås att överklaga.

Men hur ska man egentligen se på fallet? Vad är rätt? Ska man hålla på Assange eller inte?

Så här är det ganska säkert enligt min uppfattning:

1. Assange och Wikileaks har gjort oerhört viktiga avslöjanden genom bl.a. videon ”Collateral murder” (om morden på civila från en amerikansk helikopter i Irak), ”Iraq war logs” (400 000 dokument från Irakkriget med bl.a. fruktansvärda amerikanska krigsförbrytelser) och ”African war diary” (fältberättelser från Afrika 2004–10 och många hemska f.d. hemligheter). Assange har utan tvivel gjort världen oskattbara tjänster genom att visa vad som skett.

2. Assange och Wikileaks har gjort mycket intressanta avslöjanden om USA:s utrikespolitik och om hur resonemangen gått i amerikanska UD, det s.k. Cablegate. Det som avslöjas är dock ibland sådant att varje utrikesdepartement och varje stat har ett fundamentalt och befogat intresse av att sådant inte kommer ut. Här var publiceringen delvis klart olämplig och hade betraktats som brottslig i vilket land som helst. Det gäller även om Wikileaks omfattas av pressfriheten och Assange i princip skyddas som visselblåsare.

3. Anna Ardin utsattes för brott av Assange genom att han tömde sin sperma i henne trots att hon hade sagt att han måste ha kondom. Det var ofredande eller sexuellt ofredande och skulle ha gett honom ett straff i Sverige, dock ganska lindrigt. Någon våldtäkt var det inte, och det har Anna Ardin inte heller påstått även om hon med rätta tyckte väldigt illa om Assanges agerande mot henne i samband med att de hade sex. – Huruvida den kvinna som anmälde Assange för våldtäkt hade utsatts för detta brott kan jag inte bedöma. (Se Söndagsbetraktelse nr 333 och Extrabetraktelse den 19 oktober 2021.)

4. Svenska åklagare borde ha förhört Assange innan han lämnade Sverige, eller senare i England eller per telefon eller video när han flera gånger erbjöd sig att delta i sådana förhör. Det var orimligt att brottsutredningen mot honom blev liggande i bortåt tio år utan att han förhördes. Med hänsyn till risken för frihetsberövande och efterföljande utlämning till USA var det förståeligt att han inte kom tillbaka till Sverige för att låta sig förhöras.

5. Assange har i flera skeden behandlats mycket illa av de berörda staterna. FN:s specialrapportör om tortyr Nils Melzer kallar det för utdragen och återkommande psykisk tortyr. Hamnar Assange i amerikanskt fängelse kommer den psykiska tortyren mot honom att bli långvarig och svåruthärdlig.

Men i övrigt då? Vad ska man egentligen tycka? Ska man hålla på Assange eller inte?

För mig har fallet Julian Assange blivit mer komplicerat ju mer jag har trängt in i det. Och så har många sagt före mig. Men nu, när jag har läst eller skummat tre böcker om eller av Assange på ganska kort tid, har det visserligen blivit svårare att ta ställning – men ändå möjligt. Så här säger jag nu:

1. Det är knappast någon tvekan om att Assange kommer att dömas till ett långt fängelsestraff om han lämnas ut från England till USA, alltför långt med europeiska mått mätt. Och han kommer att lämnas ut så småningom, om han inte tar sitt liv. Hans sexualbrott saknar betydelse nu, men Sverige får skämmas för sin hantering av ärendet samtidigt som Anna Ardin förtjänar full upprättelse för sin del av det.

2. Den som har gjort världen så stora tjänster som Assange bör inte få ruttna bort i fängelse. Han bör i stället – liksom Edward Snowden och Chelsea Manning – ses som en hjälte, om än med skavanker. En någorlunda rättvis behandling kan man åstadkomma antingen genom politisk asyl i ett land som inte lämnar ut till USA (jfr Edward Snowden) eller genom benådning av USA:s president efter en tid i amerikanskt fängelse (jfr Chelsea Manning). Endast det andra alternativet finns i praktiken för Julian Assange sedan Ecuador tagit sin hand ifrån honom.

3. Mitt tips är att Assange döms till fängelse i USA år 2022 och sedan benådas av Joe Biden 2027 eller 2028 om han lever då och om Biden blir omvald 2024. (Jag tror Biden benådar Assange även om han har uttalat sig starkt kritiskt om honom.) Blir Biden inte omvald blir det en republikansk president som får ta ställning till frågan om benådning, och då får Assange sitta kvar ytterligare flera år om han lever.

4. EU och andra demokratiska stater borde sätta press på USA att behandla Assange rimligt humant och hänvisa till de mänskliga rättigheterna och de fruktansvärda krigsbrott som USA gjort sig skyldig till. Det kommer dock inte att ske.

5. När en stat har gjort sig skyldig till sådana krigsbrott som Wikileaks har visat att USA har gjort, borde det enligt min mening finnas en internationell mekanism som förhindrade staten att döma avslöjaren till ett långt fängelsestraff för andra avslöjanden. Någon sådan mekanism finns dock inte, och någon "rabatt" kommer Assange inte att få på annat sätt än att en moraliskt någorlunda rättfärdig president kanske benådar honom.

Så svaret på frågan om man ska hålla på Assange är: Ja!

--

PS. De böcker jag har läst är Anna Ardin: ”I skuggan av Assange – mitt vittnesmål”, Julian Assange: ”The unauthorised autobiography” och Nils Melzer: ”Fallet Julian Assange – en historia om förföljelse”.