Söndagsbetraktelse nr 364

Vad är det som gör en fest riktigt lyckad? Det har jag frågat mig många gånger, och nu igen efter ett evenemang i fredags. Det började ganska tamt och lite stelt med halvt tillkämpade samtalsämnen – som det ofta är. Men sedan tog det fart ordentligt och blev till en sällsynt härlig tillställning.

Vi firade 55-årsjubileum av vår realexamen i Kisa 1967. Ingen hade slips, alla tyckte nog om varann och många drack lagom mycket rött vin till varmrätten och eftersnacket. Vi började kl. 17 och bröt vid halv 12, normala tider för oss som är 71 eller 72. Vi hade massor av gemensamma trevliga minnen att skratta åt. Om lärarna, skolmaten, ordningsreglerna, skoldanserna och lärarstrejken 1966 (då vi undervisade varandra). Vi hedrade våra avlidna vänner (åtta av 59). Och vi kramades mycket mer nu än vi gjorde då (1967 kramades man ju nästan inte alls). Dagen efter undrade jag ändå varför det blev så ovanligt trevligt den här gången.

Vad är det som gör en fest riktigt lyckad? Kanske bland annat det här:
1. Roliga saker att prata om.
2. En grupp människor utan motsättningar eller låsningar.
3. En grupp människor utan positioner att bevaka.
4. God mat och dryck, lagom mycket alkohol i glasen.
5. Festinslag som får alla att slappna av och skratta.

Simsalabim.