Söndagsbetraktelse nr 396

Enligt traditionen ägnar jag den sista betraktelsen för 2022 (publicerad nyårsdagen 2023) åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2022”?

Från omvärlden minns vi bl.a. det pågående rättsliga efterspelet till kravallerna i Washington den 6 januari 2021 efter Trumps valförlust, den fortfarande pågående rättsprocessen i England mot Julian Assange med anledning av USA:s begäran om utlämning, de rättsvidriga domarna mot unga människor som vågat protestera mot förtrycket i Iran och de tusentals grova folkrättsbrott som Ryssland har gjort sig skyldigt till i sitt angreppskrig mot Ukraina. De tre senare fallen aktualiserar mycket viktiga frågor om det internationella rättssystemet.

Så här ser min lista (något vinklad kanske …) över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige ut. Som vanligt gör jag en enkel egen kommentar i slutet av varje punkt.

1. I år tog pandemin med Covid-19 äntligen slut (om man nu vågar uttrycka sig så). Förra året fick vi en pandemilag och olika sorters restriktioner samt Coronakommissionens rapport med skarp kritik mot regeringen och flera myndigheter. I år handlade det rättsliga efterspelet i Sverige mestadels om återkrav från företag av utbetalda pandemibidrag. – Vi kan konstatera att det inom det rättsliga området blev ganska begränsade effekter av pandemin. Det känns skönt.

2. Regeringen beslöt att ge ersättning med en miljon kronor var åt de båda bröderna i Arvika. De hade pekats ut som skyldiga till fyraårige Kevins död 1998 och Arvika kommun vägrade dem ersättning. – Jag anser att regeringen gjorde rätt i det uppkomna läget, även om mycket talar för att en av bröderna faktiskt orsakade Kevins död. SVT-dokumentären frikändes visserligen av Granskningsnämnden för radio och tv men är allvarligt osaklig.

3. Förorts- och gängkriminaliteten fortsätter att plåga oss, och i år slås ett förfärande rekord i antalet skjutna och dödade i gängkrigen. – Sedan jag läst Diamant Salihus bok Tills alla dör är jag mer pessimistisk än tidigare. Det fordras nog någon form av försoningsprocess om hämndaktionerna ska kunna fås att upphöra.

4. Sedan den 1 juli gäller en ny lag om s.k. kronvittnen. Det innebär att brottsmisstänkta kan få mildare straff om de ger information som har väsentlig betydelse i en annan brottsutredning. Syftet är främst att få fler att våga vittna, särskilt i gängmiljöer. Lagen drevs igenom trots allvarlig kritik från Lagrådet. – Jag tror inte att förslaget kommer att få några effekter att tala om, men har viss förståelse för att lagstiftaren vill pröva även denna väg för att komma åt ett mycket svårt samhällsproblem.

5. Tre år efter publiceringen dömde även hovrätten Cissi Wallin Blomberg för förtal av Fredrik Virtanen med anledning av att hon skrev och sa att han hade våldtagit henne 2006. Men tingsrätten friade henne i ett annat mål för att hon skrev detsamma i sin bok Allt som var mitt. – Enligt min mening är det tingsrätten (= juryn där) som har dömt rätt, under förutsättning att Cissi Wallin ansågs ha visat skälig grund för att det var fråga om en våldtäkt. En kvinna som sanningsenligt berättar att hon har blivit våldtagen bör inte dömas för förtal. Hoppas Högsta domstolen tar upp det mål där Cissi Wallin fälldes.

6. Högsta domstolen beslutade att den turkiske journalisten Bülent Kenes inte får utlämnas till Turkiet. – Ett mycket välkommet avgörande, inte minst för den politiska signal det sänder till Turkiet och Nato.

7. Ny justitieminister efter valet blev Gunnar Strömmer. – Han startade Centrum för rättvisa och visade sig redan då vara en skicklig jurist och en mycket klok och bra person. Även om jag inte röstade på hans parti – eller ens något av regeringspartierna – önskar jag honom all lycka i det nya jobbet.

8. Min dotter Karin Lambertz börjar den 9 januari som rådman vid Uppsala tingsrätt. – Hennes pappa är allt lite stolt.

9. Palmeutredningen lades ner den 10 juni 2020, men debatten om mordet och mordutredningen tystnar inte. Under året kom bl.a. Hans-Gunnar Axbergers bok Statsministermordet med mycket skarp kritik mot nedläggningsbeslutet. – Själv tror jag att Krister Petersson gjorde rätt. Men jag är inte säker, och det saknas en kvalificerad och seriös genomgång av all bevisning av betydelse mot de olika misstänkta, utan några gissningar eller spekulationer. Kanske borde det skrivas en bok med en sådan genomgång.

10. Svenskarna Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali sitter fortfarande i fängelse i Eritrea, Kina respektive Iran. – Detta är enormt upprörande, liksom förstås många fall som rör andra än svenskar. Kraven från de demokratiska staterna på frihet för journalister och andra sanningssägare måste höras starkare.

11. Pensionsreglerna ändrades under året så att alla från och med den 1 januari 2023 har rätt att kvarstå i sin anställning till dess att de fyller 69 år. – De äldre blir yngre och fler blir dyrare. En sådan ändring är därför utan tvivel motiverad.

12. Förra året fick Cementa rätt genom en tillfällig lag att fortsätta kalkbrytningen på Gotland i avvaktan på ny tillståndsprövning. Det skedde trots att Lagrådet avstyrkte lagförslaget och menade att det stred mot grundlagen. I den nya prövningen har nu mark- och miljödomstolen gett Cementa förnyat tillstånd i fyra år. – Detta visar att det ibland kan vara rätt av regeringen – trots att det för en jurist kolliderar med förnuftet – att driva igenom en lag som sannolikt strider mot grundlagen. Det borde kanske i sin tur föranleda någon åtgärd av lagstiftaren.

13. Målet mot Birgitte Bonnesen har avslutats och vi väntar på tingsrättens dom. – Jag tror att hon kommer att frikännas från ansvar för grovt svindleri och att domen blir betydligt mildare än fängelse i två år som åklagaren har yrkat. Men min tro är å andra sidan inte mycket mer än en mediekonsuments gissning. (Jfr min söndagsbetraktelse 345 och min extrabetraktelse den 4 oktober.)

14. I år har det utnämnts fyra nya justitieråd i Högsta domstolen: Jonas Malmberg (ordf. i Arbetsdomstolen), Christine Lager (hovrättslagman), Anders Perklev (hovrättspresident) och Margareta Brattström (professor). – Jag vågar säga att dessa fyra är en garanti för kvaliteten i dömandet i landets högsta instans. Och förvånande vore det väl annars.

15. Det har varit mycket publicitet under året kring de påståenden som framförts om att socialtjänsten kidnappar barn. Och det tilläggs alltid att påståendena är ”falska”. – Man bör ha klart för sig att ”kidnappningarna” nog nästan alltid handlar om barn i familjer från andra länder som omhändertas enligt t.ex. LVU och att det säkert ofta för de föräldrar som drabbas upplevs som näst intill en kidnappning. Det är naturligtvis inte rätt ord, men ordet ”falska” är knappast heller rätt.

16. Alldeles i slutet av året fick justitieutskottets ordförande, sverigedemokraten Richard Jomshof, hård kritik när han kritiserade friande domar kopplade till de s.k. påskupploppen. – För min del tycker jag visserligen att domarna efter upploppen för det mesta har varit för stränga. Men jag tycker också att även en högt uppsatt politiker bör ha rätt att uttrycka upprördhet över en dom så länge han inte lägger sig i själva dömandet. Frågan var gränsen bör gå är inte helt lätt att dra.

17. Mitt mål mot staten om fel av åklagaren när jag anhölls och häktades efter en påhittad våldtäkt för två år sedan har legat i Svea hovrätt hela 2022. ¬– Målet innehåller fyra viktiga principfrågor som nu kan bli avgjorda av hovrätten och kanske så småningom Högsta domstolen. (Se min ”Extrabetraktelse med slutskrift” den 21 december.)

18. Läkaren Staffan Bergström fråntogs sin läkarlegitimation av HSAN för att han hjälpte den ALS-sjuke Per Maritz att dö. – Enligt min mening är det ovärdigt att vi i Sverige inte ger obotligt sjuka människor med svåra smärtor en rätt till en värdig död när de själva väljer det utan att tveka.

19. Theodor Engström dömdes till rättspsykiatrisk vård för bl.a. mordet på Ing-Mari Wieselgren och Fabian Cederholm till livstids fängelse för de två morden på Latinskolan i Malmö. – Amatören i mig (som ibland har rätt) försöker övertyga mig om att påföljderna borde ha varit tvärtom.

20. Liksom förra året uteslöts fyra advokater ur Sveriges Advokatsamfund. – Enligt samfundets hemsida utesluts i genomsnitt en advokat per år, varför det rör sig om en alarmerande ökning under de två senaste åren. Vad beror den på?

Gott Nytt Rättsår 2023!