Söndagsbetraktelse nr 420

Om Palmemordet och mordutredningen har jag skrivit ganska många gånger. Nu har det på nytt blivit anledning genom den brittiska serie som just har sänts i fyra avsnitt på TV5: ”Palmemordet – den stora mörkläggningen”. Den handlar om Jan Stocklassas efterforskningar i Stieg Larssons fotspår.

Titeln har dålig täckning i det material som presenteras, förmodligen också i verkligheten. Och möjligen är det därför som serien mest har väckt trött kritik. Det är synd, för i sak är den utomordentligt intressant. För min del är jag benägen att tro på den teori som presenteras i serien, nämligen att mordet begicks i samarbete mellan den sydafrikanska apartheidregimen och svenska Palmehatare.

Det ges inte några bevis i egentlig mening för den nämnda teorin, och det presenteras inte någonting som kopplar Sydafrika till mordplatsen. (Ganska begripligt får man väl tycka.) Men i serien framförs bl.a. dessa argument för seriens och Jan Stocklassas teori:

1. Walkie-talkies Flera vittnen såg personer med walkie-talkies inte långt från mordplatsen under den aktuella kvällen. Det talar för att flera personer var inblandade och alltså mot teorin om ”en ensam galning”.

2. Stay behind Flera vittnen såg kända medlemmar i ”Stay behind” i området på mordkvällen. Också detta talar för att flera personer var inblandade och mot teorin om en ensam galning.

3. Palmehatet i Sverige Det fanns ett starkt hat i Sverige mot Olof Palme, som av stora grupper sågs som en förrädare. Det fanns också personer som i olika sammanhang talade om att den svenske statsministern borde röjas ur vägen. Det talar för svensk medverkan i mordet. Bland svenskar med högerextrema åsikter som talade om Palme som förrädare fanns Alf Enerström, Victor Gunnarsson, Bertil Wedin och David Fredin (se vidare nedan angående dessa personer).

4. Alf Enerström I en intervju med Jan Stocklassa den 6 oktober 2014 sa Alf Enerström att det var en svensk polis som sköt och att han själv såg poliser som han kände igen i närheten av Sveavägen den aktuella kvällen. Han sa alltså också att han själv rörde sig där i närheten. Att han inte hade alibi bekräftades för Stocklassa av Enerströms dåvarande sambo Gio Petré. – Detta kan tala för att Enerström deltog i en konspiration. Om man kan lita på honom talar det i varje fall för att han visste en hel del om mordet.

5. Victor Gunnarsson En kvinnlig polis i USA säger att Victor Gunnarssons död framstod som en avrättning. Detta behöver inte betyda något, men det kan ha betydelse genom att flera har uttryckt misstankar om att Gunnarsson ansågs farlig därför att han visste vem mördaren var.

6. Bertil Wedin Bertil Wedin hade arbetat för den sydafrikanska säkerhetstjänsten sedan 70-talet. Han reste mellan Sverige och Sydafrika men tillbringade mesta delen av tiden i London. I en intervju som Stocklassa gjorde med Wedin under täckmantel sa Wedin att han hade jobbat en del med CIA, som kunde erbjuda honom möjligheter att gömma sig. Han sa också att han träffade Craig Williamson, en av de mest aktiva och inflytelserika företrädarna för den sydafrikanska säkerhetstjänsten (se vidare nedan).

7. David Fredin David Fredin, som fungerade som ett slags assistent åt Alf Enerström, uttalar sig hatiskt om Olof Palme. Han säger bl.a. att han skålade ”för förrädarens död”. I en mejlväxling mellan Fredin och Wedin – 5 000 mejl – nämns Stocklassas efterforskningar i starkt negativa ordalag. Fredin säger att Enerström och Wedin kände varandra. Och han säger att ”någon kom till Enerström och talade om att döda Palme”.

8. Budskap från den sydafrikanska regeringen? Den sydafrikanska regeringen var mycket uppmärksam på riskerna för en stark internationell rörelse mot apartheid. Birgitta Karlström Dorph, som arbetade för Sverige i Sydafrika, fick bl.a. en kula skjuten in i sitt hem i Johannesburg. Det uppfattades av många som ”ett budskap från regeringen”.

9. Sydafrikas regering använde våld Den sydafrikanska regimen använde ofta våld mot ANC. Bl.a. mördades en kvinna som arbetade för ANC i Paris. Och ANC-kontoret i Stockholm utsattes för en bomb.

10. Palmes engagemang viktigt internationellt Det står klart att Palmes engagemang mot apartheid och för ANC var viktigt internationellt. Han talade bl.a. 1977 i FN:s generalförsamling mot apartheid. Samtidigt uttalade sig bl.a. Margaret Thatcher och Ronald Reagan om ANC som en terroristorganisation som måste bekämpas.

11. Palme en farlig fiende för regimen Allan Boesak, Dali Tambo, Birgitta Karlström Dorph, Madi Gray och andra som arbetade för ANC vittnar om Palmes stora betydelse för kampen mot apartheidsystemet och ”white supremacy”, och om att den sydafrikanska regimen såg Palme som en farlig fiende.

12. Svenska pengar Mycket i kampen mot apartheid handlade om pengar. Och det fanns mycket svenska pengar som skulle användas i arbetet mot den sydafrikanska regimen. Allan Boesak berättar bl.a. att han fick en massa sådana pengar i Sverige. Enligt Boesak måste Palme också ha förstått att en del pengar gick till att köpa vapen för att användas mot apartheidregimen.

13. En vecka före mordet En vit sydafrikansk representant för ANC, Madi Gray, säger att hon såg Craig Williamson i Stockholm en vecka före mordet i samband med ett möte där Palme talade mot apartheid. Hon säger att hon ”fick en väldigt kall känsla”. Williamson har förnekat att han var i Stockholm då.

14. Sydafrikanska säkerhetstjänstens kunskaper om Palme En sydafrikansk agent säger att den som sköt Palme var väl bekant med hans vanor. Och det finns flera liknande uttalanden om den sydafrikanska säkerhetstjänstens kunskaper om Palme.

15. Ord om en möjlig överenskommelse En sydafrikansk agent, ”generalen”, sa i ett samtal med Göran Björkdahl (Palmespanare, kollega med Stocklassa) att Sydafrika var villigt att hjälpa Sverige på vissa villkor, att ”detta är farligt” men att ”länderna borde träffas och ingå något avtal”.