Göran Lambertz: Söndagsbetraktelse nr 89

Ines och Vera, Intervjuer, Samtal, Skavlan, Söndagsbetraktelser, Vadstena Nya Teater

På lördagkvällen var jag ”Gäst i soffan” hos Vadstena Nya Teater. Det var en intervju på 2 ½ timme med inblandad musik. Jag hade fått lämna en lista på låtar som jag gillat under mitt liv, och sångarna och pianisten hade tränat in nio av dem.

Utsålt var det. Ines och Vera (som skötte utfrågningen) är välkända personligheter i Vadstena, och tidigare Soffkvällar har gjort evenemanget populärt.

Jag träningstittade på Skavlan kvällen före; hur ska man egentligen vara som utfrågad för att det ska bli bra? Ja, det här Skavlan-programmet visade tydligt att det inte räcker att vara trevlig (om man nu kan vara det), inte heller att man har några intressanta saker att säga (om man nu har det). Och det räcker inte med riktigt bra intervjuare (som Skavlan) om gästen inte håller måttet. Det här programmet var suveränt den första halvan (med Henrik Schyffert och Karpe Diem som gäster) men klart sämre den andra (med Sara Danius och Anita Kåss). Och det var tyvärr dåligt de sista tio minuterna, när den genomsympatiske Lars Lagerbäck satt i intervjustolen.

Allra värst i intervjuer är skryt (1), sedan kommer dåliga skämt (2) och därnäst plattityder (3). Men det blir också misslyckat om samtalet är för uppstyrt (4) och om den intervjuade svarar vid sidan av frågorna (5) eller är för långsam i huvudet (6). Sex grynnor att försöka ta sig förbi.

När jag några dagar före evenemanget tittade på Ines och Vera på YouTube blev jag lätt förskräckt. Tydlig buskisvarning. Men jag fick höra att de kan vara allvarliga också, att de är ömsinta och trevliga. Gott så.

Så hur blev det? Jo, Ines och Vera (som egentligen heter Malin Kärrbrink och Eva Granlund) var suveränt väl förberedda, snabba, smarta och härliga. De och Gabriella Wahlström sjöng fantastiskt fint, kanske särskilt i Jag ger dig min morgon och Fields of gold. Själv var jag för trög några gånger och ofta ointressant, men klarade mig nog ändå hyggligt till sist. Utan tvekan var det Ines, Vera, Gabriella och Johan Ravelid (piano) som förtjänade de varma applåderna mest.

Det är lite generande men onekligen en boost att få vältra sig i sitt eget liv och sin musik under en kväll bland proffs. Stort tack Vadstena Nya Teater med generös publik för den upplevelsen!

Av de sex grynnorna ska jag hädanefter försöka tänka på fyra i precis alla samtal.