Söndagsbetraktelse nr 448

1. Koranbränningarna var aktuella i såväl den rättsliga som den politiska debatten. Linköpings tingsrätt fällde i oktober en man som 2020 hade offentliggjort en film med en koranbränning som ansågs innehålla både hat och missaktning mot muslimer (se söndagsbetraktelse 437). ¬– Det är självklart att det som utgör hets mot folkgrupp är brottsligt och inte skyddas av yttrandefriheten (se söndagsbetraktelserna 400, 402, 410, 417 och 425).

2. Den s.k. snippadomen var en av de stora snackisarna på det rättsliga området (se söndagsbetraktelserna 405, 417 och 442). I november slog Högsta domstolen fast att hovrätten gjorde sig skyldig till ett s.k. rättegångsfel som inte tog upp frågan om mannen hade gjort sig skyldig till ett mindre brott (sexuellt övergrepp mot barn) när man kom fram till att det som åklagaren hade påstått (våldtäkt) inte var bevisat. – Av HD:s beslut framgår att det stod och vägde om målet skulle skickas tillbaka till hovrätten eller inte. Det allvarligaste felet av alla gjorde Socialdemokraterna i Göteborg som påverkade de båda nämndemännen i hovrätten att lämna sina uppdrag. Det innebar ett oacceptabelt politiskt inhopp i dömandet. Än har det dock såvitt jag vet inte fått några konsekvenser.

3. Samhället kämpar förtvivlat mot den utbredda gängkriminaliteten. I år har riksdagen bl.a. skärpt straffen för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning i syfte att slå ner på brottsligheten. En ny typ av straffskärpningsbestämmelse har införts vad gäller våldsamma uppgörelser bland kriminella. Och det är numera ett särskilt brott att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. – Gängkriminaliteten är det största samhällsproblemet i Sverige under mitt liv. Det fordras åtgärder mot den på alla tänkbara plan.

4. Sedan 2022 gäller en ny lag om s.k. kronvittnen som innebär att brottsmisstänkta kan få mildare straff om de ger information som har väsentlig betydelse i en brottsutredning. Men effekterna har blivit små, bl.a. för att ett kronvittne inte vet vad han eller hon kan vinna med att vittna. Så regeringen har nu tillsatt en utredning för att undersöka om åklagaren bör kunna ge bestämt besked om hur mycket det egna straffet kommer att sänkas om personen vittnar. – Det är väldigt ovant för oss i Sverige att tänka att åklagaren ska bestämma straffet för allvarliga brott. Och det är långt ifrån självklart vad som är bäst. Men jag tycker det är riktigt att saken utreds.

5. Högsta domstolen tog inte upp målet mot Cissi Wallin Blomberg. Det betyder att hon dömdes för förtal av Fredrik Virtanen på grund av det som hon skrev och sa om att han hade våldtagit henne 2006. Och det spelar ingen roll om det var sant eller inte. – Det är det sista som jag är kritisk mot. Jag tycker att sanningen måste få större betydelse än den har i dag i mål om förtal. En kvinna som sanningsenligt berättar att hon har blivit våldtagen, och av vem, bör inte dömas för förtal. Möjligen var händelsen alltför gammal denna gång, det kan ha varit det som avgjorde i HD. (Lite pikant var det att hon frikändes av en jury för att hon hade skrivit samma saker i en bok. Eftersom boken skyddas av tryckfrihetsförordningen måste det bli en särskild rättegång om den. Men det är samma regler som gäller.)

6. Stockholms tingsrätt dömde 16 personer för insiderbrottslighet vid handel i ICA-aktien hösten 2021.Tre av de 16 dömdes till fängelse, som längst 3 år och 2 månader. Övriga fick villkorlig dom med antingen samhällstjänst eller böter. Det handlade om aktiehandel under de två månader som föregick att ICA-handlarnas Förbund lade ett offentligt bud på ICA Gruppen AB. När marknaden fick kännedom om budet steg aktiekursen kraftigt. Tingsrätten kom fram till att de dömda hade känt till budet i förväg och på så sätt kunnat göra stora vinster på sin värdepappershandel. – Förmodligen är detta ett exempel på att personer som gör sig skyldiga till ekonomisk brottslighet ofta inte är medvetna om att det de gör är brottsligt.

7. Kravet på tillstånd för dans upphävdes under året efter att ha införts år 1958 som ett svar på vad man såg som ett moraliskt förfall kring dåtidens populära dansbanor. Riksdagen var enig om att slopa tillståndskravet. – Så nu behöver krögare och festfixare inte längre oroa sig för spontandansande gäster. Spontandans var annars något som fick bl.a. min son Petter att dömas till böter för dans på den krog som han hade i Uppsala för ganska många år sedan.

8. I ett mål i EU-domstolen driver Sverige linjen att skyddet för vargen ska sänkas. Regeringen har kommit fram till att vargstammen behöver vara betydligt mindre än den är idag, eftersom den ökade vargstammen har skapat otrygghet för lantbrukare, hundägare och boende i vargtäta områden. – Jag har alltid varit ”vargvän” och tyckt att det är viktigt att vargen har ett starkt skydd. Men nästan alla mynt har två sidor, så även detta. Kanske gör regeringen rätt.

9. Gunnar Walls nya bok om Palmemordet, ”Rättsskandalen Olof Palme”, är mycket övertygande när det gäller misstankarna mot Stig Engström och bevisningen för en konspiration. – Boken fick mig att ändra mig. Nu tror jag inte längre att åklagaren Krister Petersson gjorde rätt som lade ner Palmeutredningen 2020 med hänvisning till misstankarna mot Engström (se söndagsbetraktelse nr 438).

10. Svenskarna Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali sitter fortfarande fängslade på befängda anklagelser i Eritrea, Kina respektive Iran. Nu har dessutom Ahmadreza Djalali fått ”sällskap” i Iran av Johan Floderus, och alla väntar sig att Iran försöker få den i Sverige för grovt folkrättsbrott dömde Hamid Noury utväxlad mot de båda svenskarna. – Skurkstaternas övergrepp inom rättsväsendet mot privatpersoner är bland det mest upprörande som finns. Nu återstår ett besvärligt avgörande för den svenska regeringen, men jag kan inte se annat än att vi får låta Hamid Noury löpa för att rädda de båda svenskarna.

11. Undersköterska blev en skyddad titel under året. För att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg behövs numera ett bevis från Socialstyrelsen. De som redan har en tillsvidareanställning får dock fortsätta använda titeln under en tioårsperiod. – Reformen innebär ett kvalitetskrav, och jag har inte förstått annat än att den förtjänar stöd.

12. Felparkeringsjuridiken är komplicerad. Det fick jag själv erfara efter att ha parkerat fel i Arenagaraget i samband med en konsert med Laleh den 19 augusti (se söndagsbetraktelse nr 431). – Detta fick mig att skriva en PM med några av svaren på de komplicerade frågorna (se extrabetraktelse 5.9): PM 230905 om parkeringsjuridik

13. I början av året frikändes Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen helt efter att ha åtalats för bl.a. grovt svindleri efter bankens problem med penningtvätt i Estland. Åklagaren hade yrkat att hon skulle dömas till två års fängelse. – Utgången var väntad, och utan att vara särskilt väl insatt ifrågasätter jag om det verkligen var rimligt att väcka åtal. Starkt kritisk kan man enligt min mening vara även mot bankens styrelse som sparkade Birgitte Bonnesen utan att hon fick något avgångsvederlag. Det må ha varit kommersiellt befogat, men moraliskt var det klandervärt. (Jfr min söndagsbetraktelse 345 och min extrabetraktelse den 4 oktober 2022.)

14. I december slog Högsta domstolen fast att Ronneby Miljö och Teknik AB är ansvarigt för att kompensera de personer som fått förhöjda halter PFAS i blodet av dricksvattnet. Återstår att pröva hur stor ersättningen ska bli. – Domen är juridiskt intressant framför allt därför att den innebär en viss utvidgning av begreppet ”personskada”. Det står sedan tidigare klart att ”en förhöjd risk att i framtiden drabbas av sjukdom” inte i sig är en personskada. Men nu slogs det fast att ”en beaktansvärd kroppslig försämring” ändå är det, fastän den i stort sett bara visar sig just genom de framtida sjukdomsriskerna.

15. Inom ramen för en faderskapstalan förordnade Högsta domstolen om att vävnad från en begravd person skulle DNA-undersökas. Det togs avgörande hänsyn till att man har ett starkt intresse av att få veta vem man har som far. Men HD sa också att det krävs starka skäl för att man ska få undersöka en person som är begravd: ”För att barnets intresse i en sådan situation ska överväga krävs att det förhållandevis tydligt framgår av utredningen att det saknas andra vägar för att få fram uppgifter som kan läggas till grund för prövning av vem som är barnets far.” – För mig känns avvägningen riktig, och den har också stöd av praxis i Europa i övrigt.

16. Som vanligt sprutade Högsta domstolen ur sig prejudikat under årets sista månad. I år var det 22 sådana, varav 8 under den sista veckan. Det var dock inget av allmänintresse förutom nr 14 och 15. – Det är inte konstigt att inte fler av HD:s domar har allmänintresse. De flesta avgöranden där handlar om att lägga fast principer för juridiska gränsfallssituationer. (Jfr dock nr 2 och 5.)

17. Mitt mål mot staten om fel av åklagaren när jag anhölls och häktades efter en påhittad våldtäkt för tre år sedan har legat i Svea hovrätt hela 2022 och 2023. ¬– Målet innehåller fyra viktiga principfrågor som kan bli avgjorda av hovrätten och kanske så småningom Högsta domstolen. (Se min ”Extrabetraktelse med slutskrift” den 21 december 2022.)

18. Läkaren Staffan Bergström fråntogs år 2022 sin läkarlegitimation av HSAN för att han hjälpte den ALS-sjuke Per Maritz att dö. Under 2023 har först förvaltningsrätten och sedan kammarrätten fastställt beslutet och nu ligger frågan i Högsta förvaltningsdomstolen. Samtidigt har Staffan B. frikänts av hovrätten för narkotikabrott när det som han gav Per M. var ett narkotikaklassat läkemedel. Tidigare hade han fällts i tingsrätten. – Enligt min mening är det ovärdigt att vi i Sverige inte ger obotligt sjuka människor med svåra smärtor en rätt till en värdig död när de själva väljer det utan att tveka. Varför ska de inte få bestämma själva? Och enligt min mening är det också orimligt att säga att en läkare som ger sådan hjälp är ”uppenbart olämplig” att utöva läkaryrket.

19. I slutet av året fick en rådman i Uppsala tingsrätt stark kritik för att ha porträtterat Greta Thunberg som medlem i Hamas och för att ha antytt att människor på grund av hot inte vågar anmäla brott som begås av muslimer. DN tog upp saken i en ledare som avslutades med maningen att bl.a. domare ska hålla sig borta från politiken. – Jag tycker att DN har fel, och det man säger stämmer inte heller med vad som gäller. Många domare är politiskt engagerade (jfr USA där de flesta domare är det, alla i Högsta domstolen), och det kan ofta ha ett stort värde. Det som är viktigt är att domarna håller politiken borta från dömandet, något som visserligen fordrar stark integritet men som absolut går.

20. Både 2021 och 2022 var det fyra advokater som uteslöts ur Advokatsamfundet. I år var det bara en advokat som uteslöts. – Hoppas detta betyder att problemen i advokatkåren nu är mindre än de varit under några år.

Gott Nytt Rättsår 2024!