Söndagsbetraktelse nr 552
Enligt traditionen ägnar jag en av betraktelserna kring nyåret åt mitt eget område, det rättsliga. Vad hände under ”Rättsåret 2025”?
Från omvärlden minns vi avsättningen efter riksrätt av Sydkoreas president Yoon Suk-yeol, domen på 27 års fängelse mot Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro, Filippinernas överlämnande av expresidenten Rodrigo Duterte till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för brott mot mänskligheten under hans ”krig mot droger”, domen i ICC mot den tidigare milisledaren Ali Muhammad Ali Abd-al-Rahman för krigsförbrytelser i Darfur i Sudan (inget bra år för f.d. ledare!), mordet på den amerikanske debattören Charlie Kirk och den spektakulära juvelstölden på Louvren i Paris.
Så här ser min lista över 20 intressanta saker på rättsområdet i Sverige ut, i viss mån efter egna preferenser.
1 Journalisten Joakim Medin fängslades i Turkiet för samröre med PKK och förolämpning av president Erdogan. Han släpptes så småningom och reste hem till Sverige. Nu inväntar han rättegången, som ska inledas i början av året. – Det är naturligtvis inte överraskande att rättsstaten inte fungerar i ett land som saknar yttrandefrihet. Det är besvärande att vår Natoallierade Turkiet är ett sådant land.
2 Den värsta masskjutningen i svensk historia skedde på Risbergska skolan i Örebro den 4 februari. Den 35-årige gärningsmannen Rickard Andersson tog sitt liv. – Må vi vara förskonade från fruktansvärda händelser som denna i framtiden. Låt oss göra vad vi kan.
3 Gängkriminaliteten och rekryteringen av barn till våldsdåd fortsätter att vara ett mycket stort samhällsproblem, jag tror det största i Sverige under min livstid. Nu har regeringen enats om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Åtgärden ska vara tidsbegränsad till fem år. – Hårda tag behövs även mot barn som gör sig skyldiga till allvarlig brottslighet. Men att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern är enligt min uppfattning konstigt och fel.
4 Koranbränningar fortsätter att vålla debatt, bl.a. sedan koranbrännaren Salwan Momika mördats och Sakine Madon i sin nya bok ”Till kättarens försvar” försvarat dem som uttrycker sig på det sättet. – Numera är det klarlagt att det normalt är brottsligt som ”hets mot folkgrupp” att bränna Koranen offentligt. (Se söndagsbetraktelserna 400, 402, 410, 417, 425, 437, 448 och 493 samt extrabetraktelsen den 31 mars 2024.) Gränsfall kommer alltid att finnas, och Islam som religion bör man få – och får man – kritisera.
5 Även i år blev Palmemordet en nyhet när överåklagaren Lennart Guné meddelade att utredningen om mordet visserligen är fortsatt nedlagd, men inte längre på den grunden att Stig Engström (”Skandiamannen”) betraktas som skyldig. – Ett bra beslut, men ännu bättre hade det varit om utredningen hade öppnats på nytt. Det finns massor som fortfarande är värt att utreda, och det rör sig faktiskt om ett mord på vår statsminister.
6 Svenskarna Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali sitter fortfarande fängslade på orimliga anklagelser i Eritrea, Kina resp. Iran. – Skurkstaternas övergrepp inom rättsväsendet mot privatpersoner är oerhört upprörande och något man önskar att det internationella samfundet så småningom kan göra något åt. Hur det nu ska gå till.
7 Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen fälldes av hovrätten för grovt svindleri i samband med penningtvätt i Estland. Tingsrätten hade dessförinnan friat henne och jag var förvånad över den fällande hovrättsdomen. Nu har hon fått prövningstillstånd i Högsta domstolen, något som bara ungefär 1 % av överklagandena får. – Det mesta talar nog för att Birgitte Bonnesen frikänns av HD. Jag är inte väl insatt, men min känsla är att Bonnesen fick klä skott på ett orättvist sätt för missförhållanden på banken. (Jfr min söndagsbetraktelse 345, min extrabetraktelse den 4 oktober 2022 och förra årets rättsårsbetraktelse.)
8 Debatten om styckmordet på Catrine Da Costa 1984 gick vidare i början av året efter en dokumentär i SVT i december 2024 (”Det svenska styckmordet”). Själv skrev jag en debattartikel i nättidningen Parabol, ”1,2 % sannolikhet att läkarna är skyldiga”. (Den intresserade kan läsa artikeln här: PARABOL 2025:2 Lambertz) – Det är närmast chockartat att nu, 34 år senare, läsa den dom i kammarrätten där de båda läkarnas skuld slogs fast. Sedan dess har vi lärt oss väldigt mycket om bevisvärdering, och att kammarrättens dom fick passera är – med dagens ögon – inget mindre än en rättsskandal. Jag vågar ännu inte säga med säkerhet om läkarna blev oskyldigt dömda, men det mesta talar för det.
9 Även debatten om självvald dödshjälp gick vidare under året. Alltfler länder lagstiftar om en sådan möjlighet för vissa sällsynta fall, men i Sverige har vi egentligen inte kommit någonstans. I Svenska Dagbladet fanns den 26 december en skakande artikel om norska Rikke Whelan de Lange, som nyligen dog 32 år gammal efter en aggressiv bröstcancer. Den intresserade kan läsa artikeln här: Rikke - Svenska Dagbladet. – Det är ovärdigt och primitivt att vi inte ger obotligt sjuka människor med svåra smärtor en rätt till en värdig död när de själva väljer det.
10 Vår rikspolischef Petra Lundh har klarat sig bra under året, även om hon har kallats inkompetent av en eller annan poddare och debattör. Som jag skrev förra året har vi haft totalt tio rikspolischefer sedan Polisen förstatligades år 1965, och alla Petra Lundhs nio föregångare har fått gå eller valt att avgå efter kritik (Carl Persson, Holger Romander, Nils Erik Åhmansson, Björn Eriksson, Sten Heckscher, Stefan Strömberg, Bengt Svenson, Dan Eliasson och Anders Thornberg). Petra Lundh har nu suttit på posten i drygt två år (sedan den 1 december 2023) och kanske klarar hon sig från att avgå i förtid? – Jag gissade förra året, efter att Petra Lundh fått tackla viss kritik, att hon skulle få svårt att stanna på posten till sin pensionering (troligen 2031). Men just nu ser det ganska ljust ut.
11 En ny debatt för året har handlat om dokumentären ”Hatet”, som skildrar influencern m.m. Joakim Lundell och personerna omkring honom. Den mest omdebatterade frågan har varit om det är rätt att visa en dokumentär som mer eller mindre rakt ut säger att Joakim Lundell ljög när han berättade, bl.a. i sin bok Monster, om hur hans mamma på olika sätt behandlade honom mycket illa. Har Lundell rentav utsatts för brottsligt förtal av SVT? – Dokumentären innehåller enligt min mening inte något brottsligt förtal. Däremot är det möjligt att boken Monster gör det.
12 Internationella fotbollsförbundet FIFA har tilldelat Saudiarabien fotbolls-VM 2034. Beslutet har fått kritik av dom som menar att ett land som Saudiarabien inte bör få arrangera ett stort och uppmärksammat mästerskap. Anledningen är den mycket dåliga situationen i landet när det gäller mänskliga rättigheter. – Frågan är svår. Jag tycker att idrotten måste hålla sig till vissa principer när det gäller mänskliga rättigheter, och göra det på ett konsekvent sätt. Jag lutar åt att det betyder att Saudiarabien inte borde ha fått mästerskapet. (Den som är intresserad kan läsa min artikel i ämnet i Svensk Idrottsjuridisk Skriftserie här: Saudiarabien värd?) – När det gäller beslutet av CAS, idrottens skiljedomstol, att låta ryssar tävla i vinter-OS under neutral flagg är jag obestämd men lutar närmast åt att det var riktigt.
13 Mycket talar för att ett flertal unga män har dömts felaktigt för sexualbrott. Sveriges Radios dokumentär i programserien Kaliber, ”Utom rimligt tvivel”, visar detta liksom den grävande journalisten Louise Lennartssons artikel ”Slumpens skördar” i tidskriften Filter. Det har skrivits en rad artiklar i saken och jag har också själv skrivit i Aftonbladet tillsammans med Alexander Bard (se Sexualbrott i AB och jfr söndagsbetraktelse nr 519). Det har hållits seminarier, uppvaktningar och demonstrationer. – Jag menar att något måste göras. Rättstillämpningen är inte godtagbar.
14 Förr fanns ett ganska stort antal grävande journalister på rättsområdet och de gjorde mycket nytta som granskare. Det var bl.a. Dick Sundevall, Jan Guillou, Trond Sefastsson, Gubb Jan Stigson, Hannes Råstam och Jan Josefsson. Numera finns det så gott som ingen, och det är verkligen inte bra. På senare tid har det dock dykt upp en sådan journalist, nämnd i p. 13, nämligen Louise Lennartsson (se söndagsbetraktelse nr 521). Jag hoppas att hon får några efterföljare och att inte alla (som är fallet för närvarande) ägnar sig bara åt att beskriva brotten och rättsprocesserna. – Bo-Göran Bodin är en skicklig journalist som är huvudansvarig för dokumentären ”Hatet”, se p. 11. Den är ett skickligt grävarbete, om än inte riktigt på det rättsliga området. Honom kan vi kanske hoppas på.
15 Den tidigare nationelle säkerhetssamordnaren Henrik Landerholm frikändes från åtalet för vårdslöshet med hemlig uppgift. Han ansågs ha varit oaktsam med de hemliga handlingarna men inte grovt oaktsam (se söndagsbetraktelse nr 536). Domen har överklagats till hovrätten. – Utifrån vad jag har läst tycker jag att bedömningen är rimlig och att saken fick alldeles för stora proportioner.
16 En f.d. justitiekansler och domare dömdes under året för brott mot knivlagen efter att av misstag ha haft med sig en fällkniv i sin ryggsäck i säkerhetsspärren i Svea hovrätt. Sådana misstag får man inte göra, och tilltaget kostade mig 15 500 kr.
17 En utredning har föreslagit att det ska bli möjligt att återta ett permanent uppehållstillstånd, att alltså den som har permanent rätt att vara i Sverige ska kunna fråntas denna rätt. Den nya lagen om återkallelse ska omfatta “samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta (kvotflyktingar), varaktigt bosatta i Sverige eller som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller vid vissa verkställighetshinder”. Även personer som har beviljats permanenta uppehållstillstånd med stöd av en tillfällig lag eller gymnasielagen samt anhöriga till de nu nämnda grupperna ska omfattas av den särskilda lagen. Personer som fått permanent uppehållstillstånd genom arbetstillstånd omfattas däremot inte. – Jag får kalla kårar av förslaget. Det är omänskligt.
18 Ett mobilförbud införs i alla Sveriges grundskolor från den 1 juli 2026. – Redan i dag har den största delen av skolorna mobilförbud, och effekterna är i allt väsentligt goda. Så jag stöder det generella förbudet.
19 Den s.k. Think Pink-skandalen har prövats av domstol. Frontpersonen Bella Nilsson har dömts till fängelse för miljöbrott. – Domen är överklagad.
20 Som vanligt spurtade Högsta domstolen under årets sista månad. I år kom det 11 prejudikat i december mot 10 förra året (och 22 året innan!). Fyra gällde straffrätt (3 förra året), två skadestånds- och försäkringsrätt (2 förra året), ett fastighetsrätt (2 förra året), två processrätt (1 förra året), ett fordringsrätt (0 förra året) och ett exekutionsrätt (0 förra året). Inget gällde familjerätt (= förra året). – Jag säger som jag sa för ett år sedan: HD bör enligt min uppfattning ta upp fler familjerättsliga mål. Nu är det nästan aldrig något, fastän domstolarna är i stort behov av vägledning i vissa familjerättsliga frågor.
Gott Nytt Rättsår 2026!